Kommer nedskärningar i personalstyrkan inom äldreomsorgen att spara pengar?
På grund av kommunernas pressade ekonomi har medlemskommuner i kommunförbundet Oasen boende- och vårdcenter ställt inbesparingskrav på fem procent jämfört med bokslutet 2019. Även i andra kommuner, som inte ingår i kommunförbundet, diskuteras inbesparingar inom äldreomsorgen.
Inte oväntat kastas blicken mot personalkostnaderna, som är den största utgiftsposten. Ledningen vid Oasen återkopplar att den kostnadssänkning som efterfrågas motsvarar elva tjänster. Friställs elva personer kommer det antagligen att se rätt prydligt ut i en budgetframställning. Men kommer inbesparingen att ge reella kostnadssänkningar man förväntar sig? Jag är inte övertygad. Kommer friställandet av personal bidra till försämrad servicenivå och vårdkvalitetet? Det är jag övertygad om.
Kvalificerad personal är grunden i god äldreomsorg. Det handlar om vård och omsorg av multisjuka personer som ofta har drabbats av flera olika kroniska sjukdomstillstånd i kombination med funktionsnedsättning(ar) och annan ohälsa. Klienterna är beroende av personalens omsorg, inklusive att personalen gör kvalificerade riskbedömingar samt planerar, genomför och följer upp åtgärder för att bland annat förebygga vårdskador.
Vanliga vårdskador som förekommer inom äldreomsorgen är trycksår, undernäring, fallskador och vårdrelaterade infektioner – skador som antas öka med ett minskat antal kvalificerad personal.
Att vårdskador kan leda till ett stort lidande för den som drabbas borde vara det bärande i denna diskussion, men nu är det ekonomin som lyfts. Jag ber härmed de som beslutar om budgetfördelning till och i kommuner att sätta sig in i vad vårdskador kostar. Efter att själv ha dykt ner i litteratur i området kan jag bland annat konstatera följande: I en vetenskaplig studie från Europa konstateras att kostnaderna för att förebygga trycksår uppgår till 0,50-2,15 euro per klient och dygn, medan kostnaderna för att behandla ett trycksår kostar 2,42-16,18 euro per klient och dygn.
I en populärvetenskaplig text anges att varje patient i Finland med trycksår medför en extra kostnad motsvarande 5 500-7 500 euro, och att de totala kostnaderna årligen uppgår till cirka 500 miljoner euro. Trovärdiga sammanställningar av kostnaderna för undernäring inom äldreomsorg är inte lätt att hitta, men man tror generellt att kostnaderna för undernäring kan vara lika höga som de för övervikt och fetma.
Det är väl känt att undernäring möjligheterna till återhämtning och sårläkning, bidrar till orkeslöshet och nedsatt sinnesstämning, påverkar möjligheterna att tillgodogöra sig läkemedelsbehandling, liksom att äldre personer med undernäringsproblematik står inför högre risk för komplikationer och ökad dödlighet. Undernäring bidrar också till trycksår och fall. Den vanligaste skadan bland äldre personer efter fall är höftskada.
Enligt en vetenskaplig studie kostade redan år 2011 vård av en person med höftfraktur cirka 20 000 euro. När det gäller vårdrelaterade infektioner anger Socialstyrelsen i Sverige att en vårdrelaterad infektion i genomsnitt kostar svensk sjukvård cirka 10 000 euro.
Jag vill påtala att jag inte på något sätt här gjort en systematisk litteraturgenomgång eller andra systematiska evidensbaserade efterforskningar. Det hoppas och antar jag att de som arbetar med budgetförarbetet och som föreslår större personalneddragningar gör.
Det vore högst oansvarigt att inte genomföra en systematisk konsekvensbedömning av vad åtgärderna faktiskt kan innebära på kort och lång sikt innan denna typ av beslut fattas.
ERIKA BOMAN
LEG. SJUKSKÖTARE, MED.DR.
ÖVERLÄRARE VID HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND
<”Byline tfn”>
