Kommentar till artikeln om kyrkoråds beslut
Jag vill inte hålla fast vid mitt jobb om jag inte är välkommen.
Jag vill hålla fast vid mitt jobb för att många mänskor blir besvikna på samhället (myndigheterna, socialen, Åhs, psykiatrin och så vidare).
Jag kan ge mycket stöd på ett enastående sätt. Nu ska de som mår sämst i samhället åter bli besvikna på kyrkan.
Kyrkan som inte vill lyssna på de utslagnas röst om hjälp. Kyrkan är styrd av politiker som vill genomföra sina egna intressen, politiska själ eller skaffa jobb till deras egna familjemedlemmar och vänner. Det är för sällan man ser kyrkorådsmedlemmar i en gudstjänst.
De tänker inte alls på diakonins bästa, att Lisbet och jag kompletterar varandra mycket bra. Tillsammans kan vi påverka mycket.
Kyrkan är beroende av medlemmar som tror på en andlig kyrka och som lyssnar på deras önskningar och nöd.
Kyrkorådet når inte detta mål. Med deras sätt att arbeta blir det en död kyrka.
Hur ska en kyrkoherde arbeta och visa andlighet om inte en enda kyrkorådsmedlem lyssnar på honom? Får inte en enda röst?
Kyrkoherden som vet så mycket mera om diakonin än hela kyrkorådet tillsammans.
Det ser väldigt mörkt ut i Mariehamns församling för min del.
Jag kämpar INTE för min egen del… jag kämpar för mina klienter som ligger mig så varmt om hjärtat och behöver mitt sätt att arbeta inom diakonin.
Till exempel:
Själavård i simbassängen. Kropp och själ är tillsammans viktiga för välmåendet.
En kör för dem som inte kan, vill sjunga i en vanligt kör på grund av måendet, sjukdom eller för dem som vill sjunga bara för gemenskapens skull.
Hälsa på i Åbo fängelse. De ska inte känna sig bortglömda, utan gemensamt ska vi skapa framtidstro.
Gå runt i stan som fältare och ge möjlighet för en liten pratstund .
Sitta med de hemlösa på en parkbänk sent en kväll eller hjälpa till med att resa upp ett tält .
Försöka förklara för myndigheterna, politiker, läkare vilket behov det finns.
Och mycket mera….
Allt det finns inte i något utbildningsprogram, det finns bara i hjärtat.
Caroline Parker, diakonarbetare,
inte godkänd av kyrkan men av många församlingsbor och av alla som behöver mig
