DELA

Kommande kommuner – struktur men hur?

Jag är en av dem som fått den av regeringen beställda Åsubenkäten i kommunfrågan och som deltagit i regeringens och utredarnas seminarium om den. Regeringen förtjänar uppskattning för att den försöker utröna ålänningarnas åsikter och utreda frågan seriöst. Här är dock funderingar och förslag till fortsatt hantering av frågan.

1. I enkäten fick man välja mellan 16, 7, 4 och 1 kommuner. Få politiker eller andra bedömare torde se för sig att det går att behålla 16 kommuner med oförändrade ansvarsuppgifter i framtiden. Vad det borde handla om är att välja mellan att avlasta kommunerna alltför krävande uppgifter eller att slå ihop dem till större enheter. Alltså: Gamla kommuner med färre uppgifter eller färre kommuner med gamla uppgifter? Men enkätens alternativ med 16 kommuner ger intryck av att de förväntas göra samma saker som de 7, 4 eller 1. Detta riskerar att ha givit färre svar för 16 än om det frågats efter 16 med färre uppgifter.

2. Utredarna konstaterar att förespråkarna för större kommuner lyfter fram ekonomiska argument och personalens kompetens, medan förespråkarna för nuvarande små kommuner lyfter fram sammanhållning, trivsel, närhet till service och närdemokrati. Kanske en del svarande på enkäten skulle sett möjligheter att kombinera detta om det frågats efter 16 med färre uppgifter istället.

3. Utredarna förordar alternativet med 4 kommuner. Det har visat sig leda till vissa problem med hanteringen av Mariehamn. En eventuell ny kommunindelning behöver, utöver de kriterier utredarna satt upp, vara någorlunda naturlig för att få en långsiktig förankring hos medborgarna. En sådan naturlig indelning finns: staden, landsbygden och skärgården. Det skulle betyda 3 kommuner: Mariehamns stad (eventuellt med vissa omgivningar införlivade), Ålands landsbygdskommun (eller Fasta Ålands kommun) samt Ålands skärgårdskommun.

4. En konstruktiv fortsättning på det hittillsvarande arbetet kunde därför vara: Ställ upp två olika huvudalternativ att välja emellan: gamla kommuner (16) med färre uppgifter eller färre kommuner (3) enligt staden, landsbygden, skärgården med gamla uppgifter. Låt sedan ÅSUB göra en statistiskt välgrundad opinionsundersökning, alternativt håll en folkomröstning, om dessa två olika vägar att gå.

5. Om resultatet skulle bli majoritet för färre kommuner med gamla uppgifter (eller lagtinget av andra skäl går in för detta) behöver de gamla kommunernas territorier finnas kvar för speciella ändamål: Åland har tillsammans med Sverige världens äldsta befolkningsstatistik. (Det beror på en svensk vetenskapsman på 1700-talet, Pehr Wargentin – vars far verkade på Åland som kyrkoherde i Jomala – som var pionjär inom detta område.) Dessa internationellt ovanliga statistiska befolkningsserier bygger på de gamla socknarna (församlingarna). För att inte bryta sönder de långa serierna behöver dessa territorier i någon officiell mening bevaras för framtiden. I Sverige har detta skett genom att de bevarats under benämningen distrikt och därmed kan fortsätta att användas för befolkningsstatistik och även för statistik över miljöförändringar med mera. Ett liknande förfarande behövs på Åland om de gamla kommunerna skulle slås samman.

Sammanfattningsvis : Låt ålänningarna i slutändan välja mellan två olika vägar att gå: Gamla kommuner (16) med färre uppgifter eller färre kommuner (3) med gamla uppgifter. I det senare fallet behöver de gamla kommunernas territorier och namn bevaras som en permanent officiell indelning för vissa statistiska långtidsserier.

Martin Ekman

Haraldsby