Kollektivavtal på svenska
Under den senaste tiden har man i media kunna läsa om remissrundan för den nya självstyrelselagen. De åländska remissinstanserna har i flertalet fall lyft fram kollektivavtalens översättning till svenska. I media har dock sakfrågan inte belysts korrekt. Naturligtvis finns ett behov av att alla kollektivavtal som tillämpas på Åland är tillgängliga på svenska. Det som dock inte framkommit i diskussionen är att ett kollektivavtal är ett avtal mellan två föreningar och därmed inte lagstiftning. Det är av avgörande betydelse.
Arbetsavtalslagen definierar kollektivavtalens allmänt bindande verkan. För att bli allmänbindande bör vissa villkor uppfyllas. Det främsta är att majoriteten av arbetsgivarna är organiserade i branschens arbetsgivarförening och att majoriteten av arbetstagarna i branschen hör till branschens fackförening. Enligt lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan fastställer en nämnd kollektivavtals allmänt bindande verkan. Kollektivavtalet skall tillämpas från den tidpunkt då avtalet träder i kraft. Om kollektivavtals allmänt bindande verkan fastställs efter att avtalet trätt i kraft kan tillämpningen senareläggas, om det finns grundad anledning till detta.
Språket kan anses vara en sådan grundad anledning. Man bör då beakta vad det innebär att kollektivavtalen inte är lagstiftning utan ett avtal mellan två parter. Att arbetsmarknadens parter avtalar sinsemellan om arbetsvillkoren för branschen är grunden i den nordiska modell för reglering av arbetsvillkoren. Det är ett bekräftat framgångskoncept. Vi vill nämna hur snabbt man kunde göra tillfälliga undantag i kollektivavtalen anpassade till respektive bransch när coronaepidemin slog till. Vi skulle inte velat hamna i ett sämre läge än riket på grund av att ändringarna skulle blivit tillämpbara senare på Åland på grund av språkfrågan.
Vidare bör beaktas att det är möjligt att avtal som tillämpas på Åland inte är allmänbindande branschavtal utan företagsvisa kollektivavtal där arbetsspråket för företaget avgör vilket språk texten har. Det fina med att kollektivavtalen inte är lagstiftning är att det gör vår arbetsmarknad både dynamisk och stabil på samma gång.
Nu står vi inför en kommande avtalsrunda där både skogsindustrins och teknologiindustrins arbetsgivare inte vill göra allmänbindande branschavtal. Arbetsgivarorganisationerna har således valt en väg vars följder ännu är oklara för oss alla i yrkeslivet. I branscher som saknar allmänbindande kollektivavtal är det arbetsrätten som reglerar minimivillkoren. I förslaget till ny självstyrelselag ingår möjligheten för Åland att överta behörigheten för de privaträttsligt anställdas arbetsrätt. I en situation där de allmänbindande kollektivavtalens framtid utmanas kan en sådan ändring i självstyrelselagen bara tolkas som en möjlighet att försämra villkoren för en grupp arbetstagare på Åland. Att göra företagsvisa kollektivavtal eller lokala avtal som ger bättre villkor än lagen kräver ingen lagändring. För ålänningar som jobbar i branscher som saknar allmänbindande kollektivavtal är detta en verkligt avgörande fråga.
Eftersom vår nordiska modell bygger på att det är arbetlivets aktiva som genom sina föreningar reglerar arbetsmarknaden behövs det ett aktivt åländskt engagemang i arbetsmarknadens organisationer (och då menar vi specifikt de organisationer som har rätt att göra och tolka kollektivavtal) för att få tillgång till snabbt översatta kollektivavtal och god service på svenska.
FFC LOKALORGANISATION PÅ ÅLAND
