Koldioxiden det största hotet
Coronavirus har för tillfället tagit över rubrikerna. Men klimatförändringen är det absolut största hotet mot mänskligheten. Nyhetsutbudet, offentliga debatten och forskningen domineras av det globala hotet mot jordens klimat. Gemene man funderar på: Vad är rätt och vad är fel? Vad ska man göra för att motarbeta förändringen, katastrofen? Kan man göra någonting vettigt, sådant som har tillräckligt verkan? Har man överhuvudtaget tid att reagera?
Den enskilda individen är orolig, det heter att man kan drabbas av klimatångest! Vems är ansvaret? Vad väntas av beslutsfattare, varför händer det ingenting? Det sägs att frågan är ytterst komplicerad eller luddig.
Orsakerna till klimatförändringen har kartlagts och bekräftats vetenskapligt. Den mänskliga verksamheten i dagens samhälle är boven. Nyckelordet är koldioxiden. Problemet har kalkylerats matematiskt. Vi vet hur den globala uppvärmningen tilltar, hur resultaten blir och när vi når kritiska temperaturer.
Den så kallade världens kolbudget är på 580 gigaton. Det vill säga att om det släpps ut mera än det av koldioxid i atmosfären, stiger den globala medeltemperaturen mera än 1,5 grader jämfört med tiden före industrialiseringen. Och då blir det omöjligt för oss att behärska situationen.
De totala koldioxidutsläppen i världen är idag 42 gigaton = 42 000 miljoner ton per år, eller räknat på gram, siffran 42 efterföljd av femton nollor. Detta är enbart koldioxidutsläppen, när de andra växthusgaserna räknas med är utsläppen 50 gigaton per år. Något över 20 gigaton koldioxid tas upp av skogarna och havet.
Ifall utsläppen skulle bli på samma nivå, kommer det att ta 14 år tills budgeten är förbrukad. Ifall utsläppen skulle minska hädanefter med jämn takt mot noll, skulle budgeten räcka i 30 år, en kort tid för en grundlig omställning av det mänskliga levernet! Men utsläppen orsakade av människan fortsätter att öka år efter år.
Idag är Finlands växthusgasutsläpp 56 megaton = 56 miljoner ton per år. Det är 0,1% = en tusendedel av hela världens utsläpp. Det blir 10 tons årlig koldioxidfotspår per varje finländare. Ovan givna siffror ger en bild av komplexiteten och man kan ha det som bakgrund när man funderar på vilka utsläpp man själv står för och vilka åtgärder man bör ta för att minska sitt koldioxidfotspår. Olika verksamheter: trafik, mat, boende, konsumtion och så vidare beroende på typ, har olika mängd utsläpp!
RAULI LEHTINEN (LIB)
