Klimatkris och källkritik
För ett år sedan gick diskussionerna heta. Rubrikerna i såväl lokal som internationell media var ödesmättade. Världsmeteorologiska institutet påvisade hur extremtemperaturer uppmättes på flera håll i världen och med dessa även extremhändelser. Nordiska och Baltiska Meterologiska institutet rapporterade om extrem torka, skogsbränder, förstörda skördar och vattenbrist. Enligt forskning av Mann et al (2017)* är ett varmare klimat mer instabilt och kommer att fortsättningsvis utsätta oss för extremhändelser.
Klimatkrisen har därmed blivit ett alltmer påtagligt faktum för gemene person och har sedan dess fått allt större utrymme i den politiska debatten kring klimat och miljö. Den gröna politiken nådde stor framgång i det senaste EU-valet, vilket påvisar att de europeiska invånarna vill att dess ledare ska engagera sig mer, sätta sig in i och arbeta för att lösa klimatfrågorna.
Debatten kring huruvida människan är orsaken till den pågående klimatkrisen borde vara över. Decennier av vetenskaplig forskning och tusentals expertgranskade artiklar har gett oss ett entydigt svar: att koldioxidutsläppen till följd av mänsklig aktivitet har haft en dramatisk, potentiellt förödande effekt på klimatet.
Enligt en klassisk studie av Anderegg et al (2010)* är 97-98 procent av de mest ansedda och etablerade klimatforskarna eniga i frågan. Debatten bör nu fokusera på lösningar och konkreta förslag på förbättringar. Tyvärr finns det ännu de som motsätter sig vad forskningen säger.
Vetenskapligt komplexa frågor såsom klimatförändringen kan vara svåra att sätta sig in i. Gedigen kunskap inom ett område tillskansas inte genom att läsa en handfull artiklar. Det krävs jämförelsevis enligt forskaren Anders Ericsson et al (1993)* tiotusentals timmar och hård granskning från andra forskare för att uppnå expertis inom ett ämne. Detta gäller dock forskare och experter. Att som individ okritiskt sprida information är lite oansvarigt, men på högre samhällelig nivå kan det vara rentutav skadligt.
Personer med stort inflytande måste också i högre grad ta ansvar för att inte sprida felaktigt eller vetenskapligt tvivelaktigt material. Samhället byggs av våra handlingar och gärningar, vi handlar utgående från vår världsbild som i sin tur formas av bland annat den information som vi tar del av i vardagen. Vad händer med vår hållbara samhällsutveckling om vi inte värnar om kvaliteten på den information som vi delar med oss av?
Ålands Natur & Miljö vill att diskussionerna ska fortsätta gå heta. Som samhälle måste vi fortsätta engagera oss och ställa högre krav på klimatkunskap bland våra politiker, samhällsledare och påverkare. Samtidigt måste vi fråga oss vad vi som individer kan göra för att sprida information som underbygger ett hållbart samhälle.
Naturglädje, välmående och bärkraft till hela Åland!
ÅLANDS NATUR & MILJÖ
* Influence of Anthropogenic Climate Change on Planetary Wave Resonance and Extreme Weather Events in Nature – International Journal of Science, 7:45242 (2017)
* Expert credibility in climate change in Proc Natl Acad Sci, 107(27):12107–12109 (2010)
* The Role of Deliberate Practice in the Acquisition of Expert Performance in Psychological Review, 100(3):363-406 (1993)
