DELA

Känns helt fel att tala om ”tillväxt”

Läste i bladen att Liberalerna tagit initiativ till en rapport med förslag för åländsk tillväxt. Rapporten ”13 sätt att skapa ekonomisk tillväxt på Åland” har skrivits av ekonomiedoktor Fredrik Rosenqvist.

Det är ett mycket lovvärt initiativ och vi från Åländsk Demokrati hoppas att dessa förslag kan diskuteras vidare. I det stora hela håller vi med det som Lib/FR lägger fram.

Det gläder oss att Katrin Sjögren (Lib) betonar att den åländska tillväxten stagnerat rejält sedan finanskrisen. I ett flertal anföranden i lagtinget och i insändare har jag försökt påpeka att vi inte haft någon tillväxt på Åland, trots att många talat om den. Vi måste beskriva verkligheten på ett korrekt sätt. Från 2007, då finanskrisen slog till, till 2019 minskade BNP på Åland med 0,8%. Då befolkningen samtidigt ökade med 8,8% så innebär det att BNP/capita (det relevanta talet) minskade med ungefär 10%.

Det är en sak som många haft svårt att ta till sig, då arbetslösheten varit extremt låg och vi haft en konstant inflyttning.

Så problemet med tillväxt fanns långt före coconan, men nu blir det extremt tydligt. I ÅSUBs senaste mellanprognos förväntar de att BNP skall minska med 16% under 2020. Det innebär då att BNP/capita skulle ligga 25% under nivån före finanskrisen. Så illa är det.

Därför känns det helt fel att tala om ”tillväxt” om vi försöker återgå till den nivån, som vi hade före coronan eller före finanskrisen.

Här i Portugal säger man inte att man ”öppnar” restaurangerna. Man säger ”reabre” = återöppnar. Om vi återgår till en gammal nivå kanske vi kunde tala om återgång eller ”återhämtning”? Vi måste diskutera en ”återhämtning” om 16% för att nå nivån före coronan och en ”återhämtning” om 25% för att nå upp till nivån före finanskrisen. Det känns som en riktigare beskrivning. Inte ”tillväxt”. Projekt Återhämtning 26%. Och hur den skall gå till. Sen kommer ny tillväxt.

Tillväxtfrågor är, som Fredrik Rosenqvist säger, väldigt svåra frågor. Frågan är ju vad regeringen ens kan göra och vad som måste göras av företag och entreprenörer. Men regeringen kan minska hinder och eventuellt stödja ny verksamhet på olika sätt.

Många av de 13 konkreta förslagen är intressanta. Några skulle jag vilja fila lite på men det finns ett förslag, som jag inte tror på. Det är när han säger att pensionsfonden bör investera i åländska företag. Pensionsfonden måste diversifiera sitt innehav för att minska riskerna och inte koncentrera innehavet till Åland. Som jag sade i mitt anförande om pensionsfonden i lagtinget: Hur hade det gått om grekerna hade placerat allt i Grekland när deras oväntade kris kom och börsen sjönk med 95%?

Av purt intresse tittade jag på kursutvecklingen på de två åländska börsbolagen. Om fonden för tio år sedan hade placerat alla medel i dem, så hade värdet minskat med 38% under tio år. Nu har värdet istället ökat med 71% tack vare att man haft medel placerade på områden som haft betydligt större tillväxt. Vi har 4,5 ggr mer medel i fonden än om de placerat i de två börsbolagen.

Att koncentrera placeringarna till Åland ökar risken och i värsta fall även minskar avkastningen och den strategin bör absolut inte användas. Om någon föreslår detta så kommer jag att börja bombardera tidningarna med insändare…

Jag kunde även läsa att partiet vill presentera åländska köpoptioner för Ålands pensionsfond. Kan ni utveckla era tankar lite mer i denna fråga?

STEPHAN TOIVONEN

ÅLÄNDSK DEMOKRATI