Kan människan rädda naturen?
Om vi tittar tillbaka på historien blir svaret ja, människan kan rädda naturen. Det som däremot också är klart är att vi räddar naturen genom att inte använda den (behöva den).
För att belysa vad jag menar skall vi ta ett exempel från vårt västra grannland.
Sveriges stormaktstid byggde till stora delar på järnet. Tillverkning av järn förbrukade enorma mängder av träkol (skog). Samma tillverkningsprocess användes också i England men i mitten av 1700-talet var i princip skogarna i England förbrukade, och man var tvungen att hitta på en metod för att kunna använda stenkol i stället. I Sverige fortsatte dock produktionen med träkol i princip hela 1800-talet och man kunde hålla ut genom mera hållbara processer, vilket dock inte minskade på skogens skövling eftersom produktionen ökade. Hållbar utveckling är inte lösningen.
Hade den svenska järnproduktionen fortsatt med träkol hade det varit ganska glest med träd i dom svenska skogarna i dag. Genom att vi utvecklade metoder som inte kräver träkol räddade vi skogen, den behövdes inte längre för produktion av järn.
Vad har det här då med den åländska havsbaserade vindkraftsatsningen och nu också eventuellt solkraftsatsning att göra?
Jag började fundera på vad 1 000 kvadratkilometer egentligen är. Bönderna kan kanske räkna om det till hektar och en del matematikbegåvade till kvadratmeter, men det blir en hel massa nollor.
I stället bestämde jag mig för att ta reda på hur stor Eckerö kommuns landyta är och till min förvåning är den bara cirka 108 kvadratkilometer. Min andra tanke var att plussa på några kommuner till, men kom inte ens i närheten.
Sanningen är att hela fasta Ålands landyta är 1 010 kvadratkilometer! Det är motsvarigheten till den yta man vill bygga storskalig havsbaserad vindkraft på.
Är vi verkligen villiga att uppoffra en så stor del av vår och kanske Finlands sista orörda skärgård för att producera ”grön” energi som vi inte behöver för vår egen elförsörjning? Är det här verkligen vägen för att rädda vår miljö?
Nu råkar det också vara så att de två föreslagna områdena är tillväxtplatser för den så väldigt hotade laxen (som inte får fiskas längre), men det är ju inte relevant i sammanhanget eller hur.
För att inlägget inte skall bli alltför långt återkommer jag med lite funderingar angående solkraft, miljökonsekvensbedömning och elöverföring i ett senare inlägg.
ÅKE GUSTAFSSON
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
