Kajen i Skeppsvik en stor skam
Märkligt , det är väl det ord som bäst beskriver landskapsregeringens förmåga att låta fisklandningsbryggan i Eckerö, Skeppsvik helt förfalla och placeras på avstjälpningsplatsen för landskapets bortglömda projekt. Det är pengaförstörelse. Bland annat.
Naturligtvis hotar också en av landskapet dirigerad miljöskandal bland många andra.
För något år sedan påstod regeringen (nämns tre åländska hamnar, Korrvik i Mariehamn, Öra i Hammarland och Skeppsvik i Eckerö, som enligt utkast till utlåtande till Jord- och Skogsbruksministeriet beslut om utsedda hamnar…) att Skeppsvikskajen kan fungera som fiskehamn och nödhamn mellan Mariehamn och Eckerö. Storby. Den fallfärdiga Skeppsvikskajen kunde godkännas för fisklandning i framtiden påstod ägarna (landskapet) till jord- och skogsbruksministeret i Helsingfors och till EU i Bryssel.
Vilket struntprat! Kajen i Skeppsvik var då fallfärdig sedan många år redan då. Bland annat är kajen avstängd för biltrafik sedan många år. Om avstängningen även gäller annan trafik som fotgängartrafik framgår icke.
Sedan kajen byggdes år 1970 (?) har ägaren, landskapet, inte satsat en endaste euro eller cent på underhåll. Att kajen under 50 år farit illa utan underhåll är knappast förvånande. Från den fallfärdiga bryggan flyter inom kort miljöskadliga tryckimpregnerade battingar okontrollerat omkring med fara för miljön och båttrafik. Men det verkar landskapet strunta i.
Den nuvarande landskapsregeringen som anser sig vara turistvänlig är arkitekt bakom en turistskam av rang, den fallfärdiga trålarkajen i Skeppsvik. Stackars de nöjesbåtar som luras in dit. Gör något nu.
Redan 2013 motionerade lagtingsledamot Brage Eklund om att landskapet borde underhålla kajen. Motionen förkastades tydligen ansågs det som onödigt. Det är sent men inte för sent. Snart är det och mycket dyrare och knepigare att ta reda på resterna av den en gång så prydliga kajen.
JAN ERIK SUNDBERG
