DELA

Kabeln är en del i helheten

Debatten om kabelfinansieringen blir allt livligare. Diskussionen borde inkludera energi, miljö och näringspolitik då kabelbestutet påverkar alla områden. Det finns också en del sammanblandningar som behöver klarläggas. Antagligen är vi inmålade i ett hörn med kabeln men framtiden kan påverkas och därmed behovet av nya kablar..
Det är bara elbehovet som nämns men man måste skilja på effekt och energi. Det är (topp)effekten som inte räcker till. Nuvarande Sverigekabel kan överföra betydligt mer energi än vad som sker i dag. Danne S skriver att elbilar kommer att höja elförbrukningen med 30 % vilket väl kan stämma. Det betyder inte att kabeln behöver bli ”grövre”. Med teknisk och ekonomisk styrning av effektuttaget kan laddning ske på lågbelastad tid, typ nattström.
Intressant i sammanhanget skulle vara att se ett diagram över effektopparnas varaktighet, det ger perspektiv på frågan. Kom ihåg att toppar kan styras och effektivaste styrmedlet är pengar.

Den framtida lösningen borde beakta att det är sannolikt att en ”effektbörs” införs vilket innebär att toppbelastningarna blir ännu dyrare än i dag.

Finansiering diskuteras än hit och dit men stöden i slutändan är beroende av EUs godkännande. Vi vet inte om statens stöd godkänns, vi vet inte om ett stöd från LR godkänns? Är det ok att investeringarna i Kraftnät Åland inte har krav på avkastning. Är en LR garanti som ger lägre ränta ett otillåtet stöd? Hur blir det med vindkraftstödet? Kommer regionavgiften att försvinna? Vi måste veta vad som gäller innan vi beslutar.

Möjligheten att producera el på Åland beaktas och värderas mycket lite. Vi har en hel del avfall som kan bli energi och industrin kan finna ekonomi i egna lösningar om reservkraften värderas. Kanske el från åländska källor inte skall belastas med full avgift för reservkraft? Ett intressant näringspolitiskt drag?

Att lägga hela kostnaden på konsumenten blir inte rätt. En valmöjlighet måste finnas att minska sitt elberoende och investera i alternativ. I kalkylen bör också göras avdrag för överföring av energi som är ett skäl för den aktuella kabeln, dessutom är är avskrivningstiden på 25 år för kort.
Vi måste se framåt 15 -20 år hur den åländska energiförsörjningen skall skötas.. Vi behöver en långsiktig åländsk energipolitik som innehåller allt, alla energiformer, miljö, planering och näringspolitik.
Lennart Isaksson (M)