DELA

Jomalas skattebetalare förlorar 1 miljon euro

På senaste kommunstyrelsemöt e i Jomala så tyckte Jomalas ledande politiker med Centerns Harry Jansson, Socialdemokraternas Carina Aaltonen, moderaternas Mika Nordberg med flera i spetsen, att grundavtalet för finansieringen av KST var både bristfällig och svåröverskådligt och borde korrigeras.

Paradoxen är dock att samma politiker i regering och lagting drivit igenom den tvångslagstiftning som ligger till grund för grundavtalet och dess finansiering. Lagen tillkom under koalitionsregeringen mellan Center, moderaterna och socialdemokraterna och godkändes med bred majoritet i lagtinget.

Lagen träder ikraft våren 2019 och då kan en enkel majoritet av kommunerna enligt lagen ändra grundavtalet och dess finansiering. Detta betyder i praktiken att ålands 9 minsta kommuner med ett befolkningsunderlag under 4000 människor kan bestämma om grundavtalet och dess inriktning samt hur finansiering skall se ut. Att denna möjlighet även kommer att användas för att tvinga in alla kommuner i nu föreslagen finansieringslösning bekräftas av Kumlinges kommundirektör Christian Dreyer i en insändare i Nya Åland 13.9.2018.

Det här betyder att Jomalas skattebetalare skall lägga ut över 1 miljon mer årligen för att upprätthålla samma sociala tjänster som man gör idag. Detta oberoende vad Jomalas ledande politiker tycker idag, då man kommit till insikt vad man lagstiftat om tidigare.

Den normala finansieringen skulle ha varit enligt följande:

1. Den enskilda kommunen betalar för sina egna klienter/ärende till KST.

2. Utgångspunkten för landskapsandelarna borde vara den enskilda kommunen.

Landskapsandelarna har historiskt varit det instrument som utjämnat skillnader i skatte- och bärkraft mellan kommunerna. Naturligtvis borde även det instrumentet använts nu, och finansierats av LR till den del någon kommun inte klarar sina sociala åtaganden. Att som nu införa dubbla utjämningssystem dels i landskapsandelarna och dels i kst-lagstiftningen tar bort incitamenten för enskilda kommuner att få befolkningen att växa och ha en sund ekonomi vilket inte är bra för Åland.

För övrigt har jag inget emot att kommunernas socialtjänst bildas speciellt beaktande att barnskyddet inte fungerar, dock kunde hela sociala sektorn ingått.

JÖRGEN STRAND (MSÅ)