Jämställdhetsbonusen är antidemokratisk
Det är mycket sällan jag är överens med Stellan Egeland (Ob). Dock hyser jag inte den minsta tveksamhet om att uttrycka samtycke med hans åsikt att ”jämställdhetsbonusen är antidemokratisk”: Jag tycker att han har helt rätt i det.
Hur kan någon möjligen tycka att belöningar till ett politiskt parti ur skattekistan – att direkt diskriminera människor på grund av deras kön – kan berättigas? Att partier själva beslutar att göra så är deras eget val – givet att det inte bryter mot lagen. Dock idén att politiska partier skulle erbjudas ekonomiska incitament för att bete sig i enlighet med vissa värderingar som godtyckligt väljs (av vem? enligt vilka kriteria? med vems godkännande? enligt vilka partiers valmanifest?) inte är enbart förödmjukande (som Egeland hävdar) utan potentiallt rent korrumperande. Vad annat borde de ta emot mutor för? Var dras linjen?
Som vanligt hörs den vanliga kör enigt uppblåst med rättfärdig harm om att någon politiker visar sig dumdristig nog för att ifrågasätta någonting – hursomhelst löjligt om inte rentav diskriminerande – som feminister (av båda kön) har bestämt sig borde helgas. Inom modern politik blir att signalera ens dygd visavi den enas eller den andras identitetspolitiska sak allt mer förhärskande: Ibland har fenomenet alltför lite med sakens infödda rättighet samt alltför mycket med vederbörandes egenreklam att göra.
Som sagt delar jag personligen ganska få av Egelands åsikter men icke desto mindre tycker jag att han förtjänar respekt för sin villighet att otvetydigt uttrycka sina åsikter samt principiellt stå vid dem. Enligt min åsikt är åländsk politik följaktligen hälsosammare, inte i det minsta skadad, av att avvikande meningar kommer till uttryck inte bara de (enligt någon specifikt falang) ”politiskt korrekta”.
ROBERT HORWOOD
ECKERÖBO
