DELA

Jag ville bara ställa frågor om feminism

För ungefär tio år sen så började jag ställa frågor om feminism. Jag hade redan läst genusvetenskap, bodde på söder och var fientligt inställd till dom där, ni vet, som är klimatförnekare, högerextremister, tror att jorden är platt och så vidare. Jag är en sån som ställer frågor. Man kan säga att jag är utbildad till det. Om det är nånting som får mig intresserad av att ställa fler frågor så är det om svaret inte är tillfredsställande. Ni vet känslan av att pilla med tungan på en tand som gör ont.

Den där tanden gjorde ont och var inte frisk. Nog om det.

Att jag nu tycker att feminismen tillhör dom mer idiotiska ideologierna, i samma kategori som rasism, har kostat mig något oerhört. Jag är den där som folk menar har sabbat festen, ruinerat middagen eller förstört vänskaper trots att jag menar: Det är ju inte jag som hatar eller har en extremistisk världsuppfattning: Det är ju dom!

 

Jag vet nu hur det känns att inte få sin röst hörd trots de bästa argumenten. Folk har redan från början bestämt sig för att inte lyssna på nån som är antifeminist (men som levt den jämställdaste av tillvaro sen 17-års ålder)

I media så tillhör nu jag den där gruppen som tror att jorden är platt eller att det bara är en tidsfråga innan muslimerna kommer att införa sharia i Sverige.

Det känns helt absurt.

Jag ville bara ställa några helt normala frågor.

MARTIN ENEROTH