Jag vill se en färgglad politik
Vi går mot vår med all den färgprakt som väntar i naturen. Dock upptäcker jag att motsvarande färgprakt lyser med sin frånvaro i den offentliga debatten. Den landskapspolitik som förs idag, går enligt min mening rätt ofta i svartvitt.
Orsaken till denna polarisering kan till stor del bero på att det pågår stora politiska förändringar som pressar berörda människor att välja sida. Så är fallet t.ex. med den högaktuella kommunreformen.
Med tanke på att Ålands kommuner har en drygt 700-årig historia bakom sig är det egentligen inte konstigt med det motstånd mot kommunreformen som finns. Har något funnits så länge, så blir kritiken mot reformen naturlig. Märkligt vore det snarare om den hade passerat omärkt förbi.
Normalt när ett politiskt reformarbete pågår handlar det om att skapa t.ex. förbättrade livsvillkor för befolkningen, förutsättningar för fler arbetsplatser och/eller ett ökat välstånd. Kommunreformen kan i det avseendet, på flera punkter betraktas som kontraproduktiv eftersom den dels syftar till att minska administrationen i kommunerna och dels så har Ålands landskapsregering (LR) inte presenterat konkreta förslag på hur man avser arbeta för tillväxt i de planerade storkommunerna.
Det är också oklart hur LR kommer att värna om medborgarnas rättigheter och bibehålla en god välfärd för invånare i glesbygden samt skydda demokratiska värderingar.
Enligt min mening handlar demokrati inte om vem som har rätt eller fel. Det handlar snarare om människors rättigheter och möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Det finns politiker som uttrycker att medborgarinitiativ är ett sätt att förhala och stoppa processer.
Jag anser att det faktum att processer får ta lång tid är en egenskap som kännetecknar demokratin. I diktaturer går det snabbare eftersom man där saknar ett system för deltagardemokrati.
Vidare ser jag i den offentliga debatten att det finns politiker som har en nedlåtande attityd mot medborgare som är motståndare till LR:s reformarbete. Det finns en attityd som vill påvisa att man har ett monopol på kunskap, och därmed anser sig ha rätten att tala om för andra människor om vad som är fakta och inte.
Enligt min mening visar det på en klen människosyn och dåligt omdöme av de politiker som ska representera befolkningen. Dessutom är den kunskap som sprids i vissa fall vilseledande propaganda, vilket blir tydligt när de som berörs går ut i media och dementerar uppgifter som tidigare har uppgetts av de styrande i LR. Det var bra länge sen det politiska klimatet uppmanat till så mycket deltagardemokrati som det gör nu.
Den offentliga debatten är överlag väldigt svart eller vit. Jag upplever att politiker från olika partier ofta kritiserar varandra för vilka ideologiska ideal de representerar istället för att föra diskussionen framåt i en god ton.
Här kommer några tankar om hur man kan bidra till en mer färgglad politik:
• Var progressiv istället för aggressiv. Fokusera på att i en god och saklig ton förklara dina egna visioner snarare än att upplysa din politiska motståndare om hans/hennes tillkortakommanden.
• Tvinga inte människor att välja sida i en fråga som tenderar att bli polariserad.
• Lyssna på befolkningen och influenserna i samhället och bilda dig en bredare uppfattning utifrån ett större perspektiv.
• Visa stöd för samtliga människors rättigheter och respektera personerna bakom åsikterna.
Enligt min mening kan man vara för en progressiv samhällsutveckling utan att vara emot demokrati, därför är det för mig märkligt att den progressiva politiken som förs idag verkar sakna tilltro till demokratiska principer.
JENNY NYLUND
FÖRETAGARE SOTTUNGA
