DELA

Jag vill ha svar på mina frågor

Jag vill med det här taga reda på om förfaringssättet var rätt och att allt gick rätt till när jag fick avslag från byggnadstekniska nämnden i Brändö kommun på min sista ansökan att genom mänsklighet befria mig från avfallshanteringsavgiften.
Åren 2009 och 2010 mådde jag mycket dåligt både mentalt och psykiskt. Kontaktade både sjukvården och psykvården vilket resulterade i att jag fick en besökstid till en psykläkare. Jag redogjorde så gott jag kunde hur mitt hälsotillstånd var. Läkaren föreslog ytterligare ett besök med motivering att då skulle jag få ett utskrivet sjukintyg om mitt hälsotillstånd. Jag skulle i min tur skriva en ny ansökan om att genom mänsklighet bli befriad från avfallshanteringen till Brändö kommun på grund av hälsoskäl.

När papprena var klara satte vi dom i ett kuvert med adress till Kommunstyrelsen i Brändö, med motiveringen att ordförande i kommunen har jobbat inom sjukvården och borde vara den mest kompetenta av kommunens anställda att bedöma sjukintygets betydelse. Efter det blev det lite lättare att leva. Det började pendla mellan hopp och förtvivlan.
Det tog en tid, och så kom ett nytt avslag från byggnadstekniska nämnden, bestyrkt på sätt och vis av Ålands förvaltningsdomstol att byggnadstekniska nämnden bedömt saken helt rätt. Det var ju en privat sak mellan kommunen och mig, hade domstolen rätt att blanda sig i det?
När jag läste och fattade det negativa beskedet gjorde min hjärna uppror, rentav revolution. Nu vara allt hopp ute. Lyckades så småningom samla mig och ringde till kommunstyrelseordförande och frågade: tyckte ni i kommunstyrelsen att byggnadstekniska nämnden hade kompetens att bedöma ett sjukintyg skrivet av en psykläkare. Borde inte du som jobbat inom sjukvården ha vetat bättre.

Hon gjorde sig ovetande om brevets innehåll. Jag frågade då om inte hon öppnade brevet. Fick inget tydligt svar på frågan. Ytterligare en fråga: Visste du inte om sjukintyget i brevet? Då kom svaret; Sånt talar man inte om.
Då blev jag faktiskt så överraskad så jag hittade inte ord till svar. Men jag sa till henne att jag tänker inte hålla min sjukdom dold, på det viset blir man inte frisk.
Ringde upp ledamöter som satt i byggnadstekniska nämnden när beslutet fattades. Dom visste inte heller att det fanns ett sjukintyg med i brevet.
Jag talade också med byggnadstekniska nämndens ordförande. Han visste att det kommit ett brev, men inte innehållet, bara att kommundirektören sagt att det här kan vi inte bedöma själva, och att han sänt det till Ålands förvaltningsdomstol.

Jag vet inte heller om byggnadstekniska nämndens ordförande visste vad brevet innehöll när det behandlades och blev avslag. Genom att jag började röra i det själv fick jag ny om att det skulle tas upp till ny behandling. Därför satte jag hela brevets innehåll i sin helhet i en insändare så slapp jag ringa alla ledamöter och berörda
Det där nya mötet drog ut på tiden, sköts framåt gång på gång. Mitt hälsotillstånd blev bara värre undan för undan. Min son som jobbar och bor i Norge började ringa till kommundirektören och beklaga mitt tillstånd och han lovade att det skulle tas upp till behandling.
Men jag tror att det fanns personer inom kommunen som arbetade emot honom stödda av Ålands förvaltningsdomstol.

I samband med allt det här besvärliga fick jag en tid till Ögonpolikliniken för en undersökning inför eventuell operation. När dom gjort undersökningen konstateras att min puls är uppe i 138-140 slag. Nu far du inte hem sa dom, och gav mig ett papper som jag skulle ta till hälsocentralen. Där sa dom att dom inte kunde hjälpa mig så snabbt som jag behöver, utan tog mig med in på akuten.
Det blev ett liv in och ut på sjukhuset. I ett sådant desperat tillstånd bestämde jag mig för att flytta dit där jag bor nu. Har aldrig ångrat mig, bara att det borde ha hänt för 10 år sedan.
Nu har jag försökt redogöra så mycket jag vet om hur det gick till i Brändö kommun när byggnadstekniska nämnden avslog min anhållan om befrielse från avfallshanteringsavgiften. Avslaget orsakade mig mycket lidande. Därför söker jag rättelse. Det blir polismyndigheten som får utreda om allt gått rätt till.
Jag vill veta varför sjukintyget hölls hemligt för vissa sakägare tills jag lade ut det offentligt i en insändare i Nya Åland. Och varför blandades Ålands förvaltningsdomstol in när det endast riktats till Brändö kommun.
Karl Holmström