DELA

Jag vidhåller att det är ett hån

Apropå ledaren: Anders Behring Breiviks gärningar är så fruktansvärda att människor som i vanliga fall är emot dödsstraff gott hade kunnat tänka sig ett undantag i detta fall. Inte jag.

Det bästa samhället kan och bör göra är att inte sjunka till samma nivå och utkräva öga för öga utan stå upp för rättssamhället och en respekt för alla människor, även Breivik.

Nyans Jonas Bladh reagerar starkt på en kommentar på Facebook där jag länkade till den nyligen avslutade rättegången där Breivik stämt norska staten. Han menar att hans mänskliga rättigheter kränkts. Som Bladh påpekar trodde jag först att de tilldelade 36 000 euro var ett skadestånd, men jag korrigerade texten kort efter. (Vilken typ av medium FB är och ska vara är intressant. Jag har en politikerprofil men även en privat där innehållet rör allt möjligt.)

Jag vidhåller dock att det är ett hån. Men inte ett juridiskt hån. Jag ger snarare uttryck för en känsla som jag tror många delar, inte minst offer och efterlevande.

Att ges möjlighet att stiga in i rättssalen och inleda med en nazihälsning kan ses som ett hån. Domen på 21 år med möjlighet till frigivning redan 2022 kan ses som ett hån. Att han jämför sig med Nelson Mandela i rätten och utan ånger tvärtom uppvisar en iskall målmedvetenhet och stolthet kan ses som ett hån. Att han trots tre egna rum med bibliotek, gym, TV och dator (dock utan internet) har mage att gnälla över att han fått äta med engångsbestick, fått kallt kaffe och mat som han menar bättre passar ”folk från västra Oslo”, saknar fuktighetskräm och en finare utsikt från cellen kan ses som ett hån.

Men det är hans rättighet att låta honom komma till tals rörande detta. Samhället ska inte inskränka den rätten, men vi ska för den delen inte vara naiva.

ABB är en av världens farligaste människor. Hans dokumenterade, rigorösa planering inför attentaten 22 juli 2011, hans agerande under rättegången och hans önskemål kring besök och korrespondens visar tydligt att hans agenda då och nu bör tas på högsta allvar. Därför behöver myndigheterna hela tiden ligga steget före och stoppa alla försök till kontaktskapande (utom närmaste familjen) och uppvigling.

Strålkastarljuset är viktigt för ABB. Genom rättegången fick han åter en scen och kunde nå långt utanför fängelsemurarna. Till vilken skada? Knappast gav hans narcissistiska klagomål någon nämnvärd kraft till högerextrema rörelser. Men för många drabbade revs såren upp på nytt och om någon blivit kränkt är det definitivt dem.

Tony Wikström