Jag önskar en ren och stark räddningsmyndighet
Med anledning av artiklar, ledare och anonyma svinganden önskar undertecknad framföra några saker som kan vara viktiga i ämnet där det just nu blandas en cocktail som ingen har en aning om vilka ingredienser som ingår.
Låt mig börja med att det inte är Kårerna som begär vidare handräckning eller sk tilläggslarm, det ligger på jourhavande brandbefälet dygnet runt – klart så långt.
Alarmcentralen. Larmområdena är sedan länge uppdragna då alarmcentralen fick sitt nuvarande befintliga system vilket hankar sig fram på en skör tråd.
Vi inom räddningstjänsten har väntat länge, mycket länge, på att en uppgradering komma skall. Nu är den förhoppningsvis på gång och vi hoppas att det gynnar all form av handhavanden för utalarmering. Ansvarsområdet ligger hos LR.
Vid inkommet nödsamtal bedömer alarmoperatören inkommande samtal och därefter väljer typ av alarmering vilka är långtgående faststäl lda.
Insatsstyrkor. Räddningsverket Mariehamn och dess styrka har även andra viktiga uppgifter. Dit hör en viktig sjuktransportsida dvs bemanning av ambulansverksamheten. 1:a och 2:a ambulans är 4 st manskap och kvar finns en brandstyrka på 1 2. Mariehamns stad utnyttjar del av ambulanserna i sin brandstyrka, är det något som landet kan ta del av, tjänsten köps av ÅHS ? Därtill finns HEMS hjälp till helikopterverksamheten, bemanning av höjdfordon etc viket då kan betyda att ett visst förbehåll finns angående bemanning av rökdykare.
Under jourtid erhöll undertecknad för en kort tid sedan information att räddningsverket utnyttjar min boendeort för att tidsvis ha än mindre bemanning vilket ytterligare minskar den omedelbara insatsstyrkan som då ur ett ekonomiskt perspektiv är fördelaktigt och en besparing i rätt riktning.
Ovannämnda medför att Jomala kommun inte kan förlita sig på om räddningsverket/staden har fullgod styrka inom sina väggar då ett behov om hjälp för sina kommuninnvånare föreligger.
Påpekas kan att staden har inte heller någon skyldighet att hålla upp beredskapen till Jomala kommun.
Jomala kan heller inte förlita sig på att räddningsverket har extra personal inne på utbildning/skolning som vid den sk Svibybranden som varit ett skilt uppbåd. Jag tror visst att det inte framkommit att mangårdsbyggnaden och en bil räddades samt att två hästar fördes i säkerhet vid tillfället. Det gjordes också ett specialarrangemang med motorsåg i yttervägg för att få ut den raritet som där fanns. Den bars också ut försiktigt men tydligen var för skadad för en reparation- beklagar.
Angående senaste trafikolyckan som orsaken var något helt annat anser jag var oetiskt att ta upp. Jag önskar bara framför att Jomala FBK har i sin fordonsstyrka den enda räddningsbil av sitt slag på Åland som just är ett specialfordon för trafikolycka.
Samarbete. Diskussioner om samarbete mellan staden och Jomala FBK har framkommit. Ironiskt nog kommer det i helgen att arrangeras det årliga lägret för juniorerna i Strandnäs och Jomala FBK. De personer som från båda sidor under åren haft kontakt med mig vid olika anmälningar och begäran om lov har gjort det på ett berömligt sätt. Lycka till i helgen!
Angående samarbete med staden så kommer vi (jourhavande befäl) från vår sida att även i fortsättningen då behovet föreligger påkalla förstärkning från staden. Ingen som helst prestige ligger för våra ögon.
Utveckling. För närvarande pågår olika utvecklande projekt runt om i kommunernas kårer. Nämnas kan att Finström respektive Jomala FBK har pågående projekt inom CAFS (Compressed air foam system) vilket kårernas medlemmar engagerat sig i på ett berömligt sätt och där politikerna visat förståelse för sin kommuns FBK verksamhet.
Även andra kårer har visat intresse och slår det väl ut kan det vara ett viktigt verktyg som kan göra s tor nytta för mindre kårer i framtiden.
Dagtid. FBK:ernas bemanning dagtid kan leda till bekymmer varefter samhället förändras. Här har lösningar som ex Lemland, Hammarland och Finström tagit vara på, att kommunalt anställd personal (främst tekniska) ingår i bemanningen.
Gemensam myndighet. En stor diskussion är nu en gemensam ”administrativ” myndighet. I lagen framgår tydligt att det skall vara en plan på hur en gemensam administrativ myndighet skulle kunna se ut.
Jag har själv mött politiker och påtalat att göra om lagen, att göra den starkare eller tydligare men fått till svar att så hinns inte med. Det finns nämligen annat i denna lag som är i stort behov att ses över ex sotningskapitlet.
Då jag har haft kontakt med kolleger i riket har de tydligt framfört och förundrat varför det operativa skall vara utanför, vi får förmodligen annars göra det två gånger. Jag hoppas bara att inte samma misstag görs här på Åland.
Personer som sitter på många stolar från politikertopp ner via flere intresseorganisationer måste arbeta opartiskt i denna viktiga fråga.
Undertecknad önskar en ren och stark räddningsmyndighet och där gemene kommun om möjligt kan få påverka sin situation.
Jag hoppas att den som härefter framför sin åsikt tar reda på bakgrundsfakta och vågar framträda så slipper vi sakfel och spekulationer.
Situationen har plötsligt tagit en annan dimension, det får inte bero på att det är ett valår.
Lennart Johansson
Räddningschef
Räddningsområde Ålands landskommuner
