Jag har en dröm
Jag en dröm att all social service som samhället erbjuder kunde fås vid en enda lucka, en dröm som knappast förverkligas under min livstid. Intresset för förbättringar har i regel koncentrats till hälso- och sjukvården, medan den sociala servicen fortsättningsvis är oerhört splittrad och ofta behandlar sina klienter sämre än hur patienterna behandlas inom sjukvården. Som exempel vill jag nämna avgiftspolitiken, där man inom sjukvården infört en högkostnadsgräns, medan samhället för social service tar möjligast höga avgifter – ”så mycket som klienten tål” – exempelvis inom hemvård och institutionsvård.
I år fyller barnrådgivningen i Finland 100 år. Barnrådgivningen i Finland anses höra till de bästa i världen. Men i Finland är de äldre sjukare och mindre aktiva än i resten av Norden. Den förebyggande vården, också på Åland, borde därför förbättras. På Åland är kommunernas socialtjänst (KST) ett uppenbart framsteg, men mycket av den sociala välfärden är så oenhetlig att den enskilda människan har svårt att tillgodogöra sig den service som ändå finns.
Utbudet inom den sociala servicen är oenhetlig och få kan orientera sig inom den service som erbjuds till exempel inom KST (handikappservice, hjälpmedel, ändringar i bostaden, utkomststöd mm), kommunen (serviceboende, äldreomsorg, hemservice mm), Folkpensionsanstalten (folkpension, efterlevnadspension, bostadsbidrag, garantipension, rehabilitering, vårdbidrag mm.), Handikappförbundet (service för synskadade, hörselskadade, cancersjuka, annan handikappservice) Folkhälsan (bostäder, hemtjänst, hemsjukvård, familjerådgivning, ekonomirådgivning, motion, trevlig samvaro mm), Röda Korset (Röda Korsgården, matservering, hemtransport av mat, hårvård, fotvård, trevlig samvaro mm), eller staten t.ex. i form av skatteförmåner (momsbefrielse, hushållsavdrag mm) församlingarna (diakoni, samtalstjänst mm). Allt detta och mycket mer erbjuds såväl gamla som unga. Det gäller endast att få tillgång till servicen och att få vetskap om att tjänsterna finns.
Jag skulle vilja att den behövande kunde besöka en enda instans – en enda lucka – för att få den service eller information om service man behöver. Inom hälso- och sjukvården har mig berättats att planer finns för en liknande lösning, men så icke inom den sociala sektorn. Problemet inom hälso- och sjukvården är inte lika stor, även om också den upplevs som problematisk, eftersom servicen erbjuds av en hälsocentral eller per remiss. Är man ambitiös kunde man sammanföra information om såväl hälso- och sjukvård samt den sociala servicen under samma informations- och serviceenhet.
På mottagningen kan de äldre betjänas av till exempel av personal vid KST som är bekanta med den service samhället erbjuder, hjälper till att fylla i rikliga mängden av ansökningshandlingar med mera. Allt från en lucka. Många saknar anhöriga som kan bistå då behov av hjälp uppstår, men anhöriga är knappast insatta i all service som erbjuds. Landskapsregeringen eller KST kunde administrera mottagningen så att alla rättvist och på samma grunder får service på Åland. Mottagningen kunde administreras utan merkostnader genom en samordning av resurserna, som kan betyda en inbesparing både ifråga om personal, pengar, hälsa och välbefinnande.
LEIF JANSSON
Tidigare socialdirektör i Mariehamn
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
