Jag har aldrig krävt någonting
Jag vill bemöta Jan Grönstrands insändare angående Guldvivas roll i Stadsstyrelsens direktiv till styrelsen för Stiftelsen Sjökvarteret vad beträffar en eventuell omplacering av vår verksamhet inom Sjökvarteret. Jag vill ogärna att det han förmedlar i sin insändare i tisdagens tidning tas för sant av andra som inte heller har insyn eller kunskap i frågan.
Mitt arbete för att utreda möjligheterna till utbyggnad för vår verksamhet i Sjökvarteret startade redan år 2007. Då konstaterade jag att det fanns ett behov av att förstora och förnya butiken. Som en tillfällig lösning flyttades vår verkstad till Jomala och det befintliga huset i Sjökvarteret byggdes om för att ge ett utökat butiksutrymme med kapacitet för ett större antal besökare åt gången. Den uttalade målsättningen var redan då att återföra verkstaden till butiken i Sjökvarteret, och planeringsarbetet påbörjades omedelbart.
Jag konstaterade snabbt att en utbyggnad av det befintliga huset i Sjökvarteret inte var ett alternativ. Platsen ger inte de förutsättningar för tillgänglighet som krävs, dels pga. av att staden och landskapet sedan många år tillbaks inte har kunnat lösa planering för österledan det vill säga in- och utfarter samt övergångsställen. Även för att om man är en icke maritimt anknuten verksamhet i Sjökvarteret kommer ens behov i sista hand, allt enligt stiftelsens stadgar.
Jag försökte hitta en fungerande lösning för att möjliggöra en byggnad i den norra delen av Sjökvarteret, (jag gjorde även en alternativ planlösning för kvarteret baserat på detta alternativ) men inte heller där är de befintliga trafiklösningarna ändamålsenliga, eller möjligheterna att få det löst på ett rimligt sätt nära förestående.
Relativt omgående kunde jag konstatera att det enda alternativet i anslutning till Sjökvarteret som har de förutsättningar som krävs är det markområde som ligger söder om det befintliga SALT huset. Efter diskussioner med ett antal stadspolitiker lämnade Guldviva Ab i mars 2011 in en ansökan till stadsstyrelsen om att få arrendera detta markområde.
Staden meddelade att en omplanering av det aktuella området inte var aktuellt som förstahands alternativ, utan önskade istället att en lösning hittades för Guldviva inom ramen för det befintliga sjökvartersområdet.
Med tanke på existerande trafiklösningar samt hur verksamheten i Sjökvarteret idag (och alltsedan jag kom hit) drivs, finns det endast en plats som ger förutsättningar för att möjliggöra det som jag vill göra och som är ekonomiskt hållbar, och det är området där museet står idag.
Jag lämnade således in ett anbud till Stiftelsen om att få köpa museibyggnaden samt arrendera tomten. Mitt syfte var att utröna om Stiftelsen är intresserad att lösa frågan och få till stånd en, som jag ser det, nödvändig utveckling av Sjökvarterets södra del. Stiftelsen var inte intresserad av detta och avslog min ansökan.
Här satte jag en första punkt och började arbeta på andra alternativ för min verksamhet.
Efter detta fattade stadsstyrelsen sedan ett nytt beslut där man uppmanade Stiftelsen att erbjuda Guldviva museitomten om inget annat godtagbart alternativ hittades.
Som en följd av stadsstyrelsens uppmaning diskuterade jag saken med Stiftelsen igen. Ett allmänt möte för verksamma i Sjökvarteret hölls där jag deltog och informerade om vilka visioner för min verksamhet jag har och hur detta skulle kunna vara en del i utvecklingen av Sjökvarteret. Jag har alltid varit öppen med, och informerat om mina visioner till de som är intresserade.
Jag har i denna process aldrig krävt någonting. Jag har berättat vilka visioner jag har, hur jag vill förverkliga mina planer och vilka förutsättningarna bör vara för att möjliggöra ett förverkligande. Eftersom jag gör detta i privat regi med egen finansiering måste jag se till den ekonomiska verkligheten och välja en plats som har det som krävs.
Detta har sedan staden och Stiftelsen tagit ställning till i olika sammanhang.
Jan Grönstrand, ovanstående bör svara på din fråga om varför en utbyggnad av nuvarande lokal inte är ett alternativ för mig.
Till dina andra frågor/påståenden; det är är inte ”plötsligt bråttom”, jag har försökt nå en lösning sedan 2007.
Jag har letat lokal på andra ställen inom staden och inte hittat ett lämpligt alternativ.
I det fall att Stiftelsen anser att de hellre vill behålla Sjökvarteret som det är, och staden inte är villig att genomföra en planändring för att ge möjlighet att bygga på tomten söder om SALT så söker jag en annan lösning, men jag måste få ett svar.
Jag har inte, och kommer inte, att ”kräva” museet mot Stiftelsens och de verksamma på områdets vilja. Som företagare måste det ändå vara tillåtet att framföra vad som skulle vara bäst för utvecklingen av det egna företaget, något som skapar arbetsplatser och skatteintäkter. Något som dessutom möjliggör en existens av de verksamheter som inte är självbärande.
Avslutningsvis, att som Jan Grönstrand, genom att antyda att jag är korrumperad i mina kontakter med staden, och att jag skamlöst går runt och kräver saker till höger och vänster, ifrågasätta mina framtidsplaner och visioner tycker jag är rent ut sagt kränkande.
Maria Karlström
Guldsmed, Guldviva Ab
