Ja, hela Åland ska såklart leva
Liberalen Tom Grahn fortsätter dra in mig i alla möjliga och omöjliga sammanhang när det handlar om skärgården och dess framtida trafik. Det är jag glad för då jag i allt väsentligt delar Grahns syn på den överliggande frågan, hur sätta fart på hela Åland.
För jag tycker inte man ska stanna vid att betrakta just skärgården som en grupp. Detta handlar om hela Åland. Vi ska göra allt som är möjligt för att tillsammans med driftiga, framåtriktade och kreativa ålänningar skapa förutsättningar för en levande bygd. I det arbetet måste lagtinget, landskapsregeringen och alla medborgare på olika sätt delta.
Den största utmaningen när det gäller just skärgården är utflyttningen som tyvärr inte avtar utan tilltar. De unga söker lyckan på andra håll. Det kan man inte klandra dem för, samma utveckling drabbar även övriga Åland. Ungdomar ska hålla blicken högre än vi som är äldre. Unga ska inte i lika hög grad som vi vara nöjda och mätta. Vill de senare i livet återvända ska vi vara tacksamma. Vi får aldrig bli gramsna om de väljer andra ställen att leva sina liv på.
Den enskilt största utmaningen för hela Åland är tillväxten i näringslivet och möjligheten till sysselsättning. Ett led i det arbetet är skärgårdstrafiken. Den har byggts ut kraftigt och tyvärr utan egentligen vare sig mening eller mål. Fartygen är i dag dyra, otympliga och dåligt anpassade till verkligheten. Det blir så när någon annan betalar (alltså staten fram till 1993).
Frid och fröjd rådde ändå så långt, eller till dess Opec bestämde sig för att höja oljepriset till nivåer som ingen kunnat drömma om. Resultatet är skenande kostnader på bunker. Tack vare duktiga fackliga förhandlare på 1990-talet är även de löpande lönekostnaderna att betrakta som skenande.
Detta kan inte fortgå samtidigt som resten av Åland tvingas skära ner på sjukvård, skola, vägunderhåll och omsorg. Som bekant rinner det i dag ut mer pengar än det flyter in i landskapskassan.
Därför och på basen av det kortruttsmeddelande som lagtinget fick i fjol har nu ett seriöst utredningsarbete inletts där alla alternativ granskas tillsammans med samhällsnyttan, demografin, miljöpåverkan, finansiella lösningar och många andra parametrar. Det är enda sättet att gå vidare för att långsiktigt skapa en hållbar trafik till de öar som på så många sätt definierar vårt Åland.
Att som Tom Grahn göra sig själv till offer får stå för honom. Det är inte, det har aldrig varit och det kommer aldrig att bli min bild av skärgårdsbor. De är för mig männen och kvinnorna som därtill nödda och tvungna utvecklat skickligheter och kunskaper som stadsbor bara kan drömma om.
Skärgårdsbor är på många sätt en förebild för många av oss andra. Det är ingen slump att några av de allra mest namnkunniga åländska politikerna är uppvuxna på de röda klipporna på yttre skären.
De fick lära sig ta hand om sig själva och utvecklade ett självförtroende och ett mod som räckte och räcker långt. De tänkte inte heller bara på sin egen kommun utan längre än så. De såg hela Åland och arbetade för alla. Precis som vi alla borde göra i dagens finansiella läge som tyvärr saknar sitt motstycke i modern historia.
Historiskt sett har ålänningarna klarat besvärligheter och gått stärkta ur dem, min förhoppning är att vi tillsammans gör det även nu.
Jörgen Pettersson
Ordförande i finans- och näringsutskottet
