Internationellt stöd för docka – vad är det värt?
I tidningen 24.4. kan vi läsa att International Historic and Traditional Ships Panel stöder betongdocka för Pommern. Vilken kunskap om den åländska lösningen kan denna panel tänkas ha? Svaret är: Ingen.
Betongdockan blir, om den byggs, unik. Det enda liknande är fullriggaren Polly Woodside, som Hanna Hagmark-Cooper refererat till flera gånger. Fartyget ligger i Yarra River i Melbourne och kan på grund av landsvägsbroar aldrig flyttas eller tas på varv.
I floden fanns sedan gammalt ”dockor” ingrävda i flodbanken. I en av dessa placerades fartyget. Märk väl att denna docka är till sin yta så stor att dit skulle rymmas flera fartyg av Polly Woodsides storlek och att fartyget således kan förtöjas med vattenlinjen väl exponerad precis som när segelfartyg lossades eller lastades i dylika ”dockor” på orter med tidvatten.
Inte alls jämförbart med betongdockan i Mariehamn med andra ord.
När jag gjorde enkäten Corrosion of Historic Ships var det stora problemet inte att få kontakt med fartyg och internationella organisationer, det gick fort, utan att hitta de personer som faktiskt arbetade med fartygens underhåll.
Det var svårare men lyckades för ett trettiotal fartyg. I USA kunde det vara fråga om oberoende konsulter eller personer som arbetat med olika fartyg på verkstadsgolvet.
En tidigare svetsare, Charles Deroko, sade sig ha vakat över svetsarna som en hök och kunde därför ge information om procedurer som gett goda resultat. En annan hade personligen utfört nitning med blåslampa och slägga.
Detaljkunskapen om Passat fanns inte bland ägarna och deras representanter utan på varvet som underhåller fartyget. Detaljer om ss Bohuslän fanns inte hos ägaren utan hos Gotenius varv i Göteborg etc. Detta är inte personer som sitter i internationella paneler eller reser på konferenser.
Ett exempel kunde vara just Pommern. Den som vill veta något om fartygets underhåll kommer antagligen i kontakt med Hanna Hagmark-Cooper (eller kanske Henrik Engblom eller Roger Jansson) men knappast med Gottfrid Marjanen i Nastola, som personligen inspekterade Pommerns 200 000 undervattensnitar 2007–2008 på ”Algots Varv” och bedömer fartygets skicka som gott.
Jerker Örjans
