DELA

Inte tid att skära i välfärden

Under en längre tid har kostnaderna för landskapet ökat mer än intäkterna. Bara de senaste fem åren (2015-2020) har kostnaderna ökat cirka 19 procent medan skatteinkomsterna endast ökat cirka 14 procent. Som alla förstår är det här inte hållbart.

Den enklaste lösningen är att ta bort vissa kostnader. Majoriteten av dem består dock av lön till personal. Arbetslösheten skulle alltså i så fall öka och det är inte särskilt optimalt nu i pandemitider. Ytterligare om vi tar bort eller sänker kostnaderna sänker det även vår välfärd och service, vilket ökar risken för utflyttning och minskar chansen för inflyttning.

 

Det här dilemmat är en orsak till att vi hamnat här; vi försöker ha samma eller bättre servicenivå än våra grannländer ─ som alla finansierat sin välfärd med lån. Stora lån.

Ifall vi ska ha samma välfärd som idag måste vi:

A) Ta lån

B) Öka våra inkomster

C) Effektivisera

 

Alternativ B och C är varken särskilt enkla, snabba eller inledningsvis billiga. Alternativet om att ta lån blir då nödvändigt. Lån är däremot inte hållbart i längden ─ så istället för att välja ett alternativ måste vi välja alla.

Just nu, mitt i en pandemi är det viktigt att se till att så många som möjligt är sysselsatta och att våra företag överlever. På så sätt är vi med i spelet när vardagen återgår till det normala.

Sedan måste vi här och nu göra satsningar som ger avkastning i framtiden ─ i form av billigare välfärd och mer intäkter. Bland annat öka förutsättningarna för att utveckla företag, jobba aktivt för att få hit fler personer, företag och arbetsplatser. Förenkla byråkratin så det inte bidrar med ytterligare offentliga tjänster samt tar tid och pengar av kommuner och det privata. På samma gång måste vi förenkla gamla arbetsprocesser och strukturer, troligtvis bäst genom digital transformering. Vi borde satsa mer på förebyggande insatser så att fler mår bättre och är i mindre behov av sjukvård. Vi behöver också ställa oss frågan och kanske acceptera att vi inte kan konkurrera med våra grannländer inom alla välfärdsområden och istället fokusera på några specifika.

Samtidigt behöver vi sätta ett utgiftstak och förhindra nya återkommande kostnader. När vi väl fått ekonomin i balans behöver vi börja bygga upp en buffert inför framtidens kriser, som troligen kommer snabbare än vi anar.

För att ta oss ur pandemin och långsiktigt få Ålands ekonomi i balans ser det ut att vara ofrånkomligt att ta lån. Ifall vi väljer att skära ner samhället och spara in underskottet här och nu så kommer uppförsbacken därifrån vara betydligt längre än den idag.

 

JESPER JOSEFSSON

LAGTINGSLEDAMOT (C)