”Inte för homoäktenskap”
Fick kaffet i vrångstrupen när jag slog upp dagens Nyan. Där ser jag en bild på mig själv och en bildtext att jag skulle vara för homoäktenskap. Det är jag inte. För mig är detta en svår och mångfasetterad fråga som jag inte alls är färdig med.Jag har under en längre tid läst och funderat över frågan och även diskuterat den både muntligt och skriftligt med min gamle vän Ulf Särs, som ju brinner för regnbågsfrågor Inför valet skickade han mig en förfrågan om jag ville komma med i ”Kom alla” rörelsen. Efter viss tvekan klickade jag ett ”ja”. Det rörelsen står för- att alla ska känna sig välkomna i församlingen oavsett sexuell läggning- stöder jag helt och fullt. Hur detta ska förverkligas i praktiken är jag ännu osäker på. Enligt vad jag har förstått (och också fått bekräftat av Ulf Särs) har ”Kom alla”-rörelsen inte tagit ställning till de konkreta lösningarna på hur hbt-personer ska kunna känna sig bekräftade i kyrkan.
När Nya Åland skriver att jag är för homo-äktenskap drar man förhastade slutsatser av att jag har gått med i rörelsen ”Kom alla”. Den rörelsens innersta mål och kärna är, som jag uppfattar det, att värna om vår folkkyrka, att göra Guds rike på jorden begripligt för vår tids människor. Personligen tycker jag att alltför mycket och alltför ensidigt fokus har satts på frågan om samkönade par. Den har blåsts upp till något så stort att den skymmer kyrkans budskap som är evangelium. Goda nyheter om Guds kärlek till oss människor i Jesus Kristus.
Jag tycker det är viktigt att hbt-problematiken utreds i en anda av respekt och kärlek. Respekt och kärlek både för människor och för Guds ord som vi uppfattar det. I skrivande stund jobbar kyrkomötet i Åbo med frågan om förbön och välsignelse av samkönade par. Välsignelse är något annat än vigsel. Jag tycker att vår biskop Björn Vikströms linje i fråga om samkönade par är klok i nuläget. Han propagerar för öppenhet i frågan men vill skynda långsamt.
Utgångspunkten i allt kyrkan gör ska finnas i det dubbla kärleksbudet::” Du ska älska Herren din Gud av allt ditt hjärta, all din kraft och av allt ditt förstånd. Du ska älska din nästa som dig själv”. Hur detta konkret ska tolkas i alla situationer har åtminstone inte jag hittat någon patentlösning på. Men faktiskt lutar jag åt att kyrkan borde avstå från sin juridiska vigselrätt. För många är en av de viktigaste orsakerna till kyrkotillhörighet att man önskar en kyrklig vigsel. Då undrar jag ändå om inte fokus är lite snett inställt?
Vilken är kyrkans huvudsakliga uppgift idag?Att ordna stämningsfulla bröllop för människor? Det tror jag faktiskt inte.
Däremot sörjer jag varje gång någon känner sig diskriminerad, utpekad eller kränkt i kyrkan. Gud är kärlek. Och vår uppgift som människor är att försöka förmedla denna kärlek till varandra. Att lysa upp varandras livsvägar i stället för att förmörka dem.
Det har jag också uppfattat som kärnan i ”Kom alla” rörelsen. Att alla ska känna sig sedda, accepterade, älskade. Frågan om äktenskap, välsignelse och/eller förbön för samkönade par är bara en av många frågor som ”Kom alla” rörelsen vill ta upp.
Att vara med i rörelsen betyder alltså INTE att per automatik vara för samkönade äktenskap. Kollade nyss saken än en gång med rörelsens primus motor Ulf Särs, som bekräftade detta.
Jag studerar för närvarande teologi, och när jag blir klar om ett (ansenligt) antal år har jag förhoppningsvis svaret klart. Inte ännu.
I nuläget skulle jag faktiskt helst vilja tona ner hela regnbågsfrågan lite grann och låta den få sin rätta proportion. Jag kan känna att vi just nu inte ser skogen för bara träd.
I en sammanställning över regnbågsvänliga kandidater i Borgå stift som Särs gjort kan man bland annat läsa följande:
Av de 19 församlingarnas sammanlagt 510 kandidater stöder 228 välsignelse av samkönade par medan 59 stöder bön. 52 kandidater vill varken ge välsignelse eller bön medan nästan alla dessa ändå hälsar sexuella minoriteter välkomna i församlingen. 171 kandidater (däribland samtliga åländska) har inte svarat på enkäten. Inte heller jag har svarat på en sådan enkät.
Dessa uppgifter utgår ifrån en valmaskinsenkät, som inte har använts i Mariehamn eller någon annan församling på Åland. Att jag av Nya Åland och Regnbågsankan tolkas som unikt regnbågsvänlig har alltså att göra med att jag stöder min gamle vän Uffe Särs initiativ ” Kom alla”. Denna rörelse jobbar inte bara för regnbågsfrågan utan också för globalt ansvar, för en enklare livsstil med mera frågor som Uffe, jag och många andra brann för redan för 20, 30 år sedan. Jag kan väl tänka mig att det finns många kandidater som är betydligt mer engagerade i regnbågsfrågan än jag men vars åsikter inte ännu kommit fram.. För mig är alltså det viktigaste att alla som kommer till kyrkan känner sig sedda, älskade och bekräftade. Att kyrkan öppnar sin famn för alla. Kom alla!
Sissi Uunila
kandidat för kyrkofullmäktige
i Mariehamns församling
Det Nya Åland berättade igår var att Sissi Uunila och Katarina Gäddnäs av föreningen Regnbågsankan utsetts till särskilt regnbågsvänliga kandidater. Uppgiften kom i ett pressmeddelande från föreningen (red).
