Inte en cent till för Pommern-dockan
Så får vi än en gång Pommern-frågan i fullmäktige. Tredje gången denna fullmäktigeperiod.
Ärendet debatterades länge redan innan Åländsk Demokrati fick sin plats där, men var ärendet, där Stephan höll sitt jungfrutal.
Han var tveksam till att bevilja ytterligare 770.000 för projektet. Totalt i det skedet en miljon sjuhundrasjuttiotusen euro.
Detta innan man visste om landskapsregeringen skulle bevilja de fem miljoner euro, som man hoppades på.
Men det intygades då från höger och vänster att om landskapsregeringen inte beviljade det önskade beloppet, så skulle projektet bantas. Det var bl.a. nån kobryggan man talade om.
Stadens andel om en miljon sjuhundra sjuttiotusen euro var däremot hugget i sten. Ramen skulle hålla.
Vi förlitade oss på alla de löften som gavs och plockade inte fram stridsyxan.
För tydlighetens skull vill vi påpeka att vi inom Åländsk Demokrati inte på något sätt är Pommern-rasister, eller vad det nu kan heta.
Hon är en pärla. En unik Dam, men vi vill inte att Hon skall vara en helig kossa.
Så vi respekterar det demokratiska beslut, som tagits om ett torrdockeprojekt, som skall kosta 6,7 miljoner euro och där staden skall satsa en 1.770.000 euro.
Men vi vill inte bevilja en enda cent ytterligare till detta projekt!
Precis det som det sades den 26 januari 2016, då beslutet om detta projekt togs.
Tidigare under senaste fullmäktige behandlades bokslutet. Hur många var det inte som berömde att staden hade det överskott på fem miljoner i bokslutet?
Detta berodde på två orsaker.
1. Företagsskatterna gav mer än budgeterat.
2. Budgetramarna höll i alla nämnder.
Visst, många hade velat ha fler tjänster, nattpersonal, häva anställningsstopp osv. Det fanns många behjärtansvärda satsningar, men budgeten måste hålla.
Sen kom sista ärendet i fullmäktige och plötsligt ville stadsstyrelsen att fullmäktige skulle skjuta till ytterligare 250.000 till Pommernprojektet.
Då sade vi från Åländsk Demokrati: Inte en cent till. Och röstade sedan för bordläggning. Denna bordläggning respekteras nu inte av majoriteten utan man har nu kallat till extra fullmäktige. Och vad kostar det?
Då beslutet togs den 26 januari 2016 togs även frågan upp om extern privat finansiering. Men trots att Rederiaktiebolaget Gustaf Eriksons arkiv nu kanske upptas på UNESCOS världsarvlista så trodde få på det alternativet.
Nu har man däremot samlat ihop drygt en miljon euro, vilket naturligtvis är väldigt glädjande. I samband med senaste fullmäktigemöte så ”hotade” vissa ledamöter att dessa pengar skulle frysa inne om beslutet inte gick som majoriteten ville. Är det demokrati?
Låt oss från Åländsk Demokrati istället föreslå ett alternativ. Någon från Pommernkommitten kunde ta kontakt med sponsorerna för att höra om en del av donationerna kunde betala dessa ”extra kostnader”.
Då skulle projektet kunna finansiseras med 5 miljoner av LR, 1,7 av staden och 0,25 av privata sponsorer.
Vi från Åländsk demokrati anser i alla fall att fullmäktige inte kan föregå med dåligt exempel och spränga sin egen budget. Då blir det svåra budgetförhandlingar.
Det har även diskuterats möjligheten att sänka kommunalskatten, eftersom bokslutet blev positivt. Men vår åsikt är att vi inte kan spräcka budgetramarna och sedan sänka kommunalskatten. Det är en mycket dålig kombination.
Om fullmäktige spränger budgeten, så kommer Åländsk Demokrati inte att stödja en skattesänkning.
Vi försöker stå för demokrati och ekonomi.
Åländsk Demokrati
Johan Boman
Ulf Damsten
Stephan Toivonen
