DELA

Insändaren Wikström inte vill se

Först: den här insändaren är nog nåt som Tony Wikström (S) ”inte vill behöva se i sin morgontidning”. Så kan nån hålla för ögonen på honom?

Hudfärg och annat som syns på utsidan är oviktiga aspekter av människors genetik. Hur en grupps genetik är överlag, säger inte att enskilda gruppmedlemmar är på ett visst sätt. Vad grupper gör med sina egna länder, till exempel skapar ohållbara samhällen som man måste fly från, säger däremot mycket om gruppens genetik överlag. Nationaliteter är noteringar på papper. Genetik påverkar.

Debatten handlar inte om invandring i allmänhet, utan om vad inflyttningsformen flyktingmottagande, på lång sikt, betyder för Åland. Och, att jasidan försöker skrämma upp folk genom att koppla ihop alla nya rasismer med de gamla nazisternas våld, är absurt och ovärdigt.

Hur stor andel av Ålands befolkning skulle, år 2065, kunna bo här med anledning av flyktingpolitik? 25 procent? 50 procent? 75 procent? De som kallar sig ”goda”, för att de vill ta emot några fler flyktingar än vad de ”egoistiska” ålänningarna vill, borde svara på var deras gränser går. (Att svara ”jag tänker inte i såna termer”, hade också varit ett svar.)

Ett samhälle blir som sina invånare. Åland är dagens Åland tack vare de som har bott här, det vill säga alla infödda och alla inflyttade.

Malmö är ett ganska så annat Malmö än 1965. Idag:

– Segregation. Balkansvenskar bor i området Augustenborg och mellanösternsvenskar i Rosengård. De som inte befinner sig i Sverige på grund av flyktingpolitik, flyttar alltmer till närliggande kommuner som Vellinge. (I USA kallas detta fenomen för ”white flight”. Mönster visar att vita, som även kallas för ”European-Americans”, dras till varandra och flyttar när deras områden blivit för ickevita. Även om de sällan pratar om det öppet. Eftersom sansat prat om ras i USA ändå är så pass accepterat att man använder ordet ”ras” och för statistik över det, kan man se att en stad som Portland är 76% vit och att en stad som Detroit är 82% svart. Källa: census.gov.)

– Fattigdom. Malmö får årligen cirka fyra miljarder kronor i kommunalekonomisk utjämning från de svenska kommuner som går ihop ekonomiskt. (Källa: SCB.)

– Våld. 924 rån i Malmö under 2011. (Källa: Skånska Dagbladet 120214.)

Men det finns såklart fördelar även med Malmö. Det finns gott om intryck från utomeuropeiska kulturer att inspireras och utvecklas av. Detta säger jag av samma anledning som jag gillar att resa lite överallt. Gillar det men vill inte bo där.

Flyktingmottagande är en stor framtidsfråga. Om det någonsin är lämpligt att basera politiska beslut på vad en majoritet av invånarna i en anonym folkomröstning röstat på, är det nu. Att politikerna internt beslutar om ett ja i en fråga där många är rädda för att offentligt argumentera för ett nej, är inte tillräckligt demokratiskt. Att inte låtsas om att debatten blir snedvriden av att folk är rädda för att förlora jobbet eller bli massmobbade offentligt om de protesterar, är oansvarigt ledarskap.

I en kommentar på facebook.com/Nejsidan, skriver Carina Aaltonen: ”Att folkomrösta om vi ska ta emot eller inte ta emot vissa människor på Åland, det är motbjudande och egoistiskt.”

Att låta invånarna rösta om samma sak som politikerna i fullmäktige röstat om, beskrivs alltså som ”motbjudande”. (För att det bland invånarna finns folk som skulle rösta nej?)

Politikerna säger ja. Vad säger befolkningen som helhet?

Åland behöver detta: A) Löften från kommunerna om att inte ta emot flyktingar utan att först se vad en majoritet av kommuninvånarna säger när de får rösta anonymt. B) Invånare som, om deras kommun inte vill ge detta löfte, samlar ihop namnunderskrifter från 5% av de röstberättigade kommuninvånarna och formellt lämnar in ett invånarinitiativ som i sin tur gör att kommunens politiker officiellt måste ta ställning till huruvida en ja-eller-nej-folkomröstning om flyktingmottagande bör anordnas. En mall för invånarinitiativ fås genom att mejla nejsidan@gmail.com

Daniel Lampinen,

före detta malmöbo och administratör för facebooksidorna “Nejsidan” och “Folkomröstning Åland”