DELA

Innovation en överlevnadsfråga

Innovation och samarbete är nycklar till överlevnad. Norden sägs vara kreativt, innovativt och strukturerat. Det är nödvändigt i länder med höga skatter, höga löner och höga kostnader för välfärd, infrastruktur och energi. Sverige har starka varumärken, många innovationer och patent. Vad kan vi lära oss av grannen?

Det började med Nobel Industrier, Ericsson och Electrolux. Sedan kom Volvo, Saab-Scania, Tetrapak, Astra och Sandvik följda av starka varumärken som IKEA och H&M. Digitalålderns företag är Skype, Spotify, Mojang och Klarna, som följts av Epidemic Sound, Oatly och Starbreeze.

 

Det är bara axplock bland välkända svenska företag och varumärken. Blir allting svenskt till guld? Antalet svenska framgångssagor är enormt. Man har lyckats skapa globala varumärken, men bevarat stora delar av ägandet i svenska händer, särskilt i de stora industriföretag som är världsledande inom sina sektorer. Dessa står också för många innovationer som stärker företagens överlevnadsförmåga.

Sverige kan kanske jämföras med Silicon Valley i Kalifornien som miljö för kreativa start-up-företag. Dock har få av dessa nykomlingar lyckats bli stora arbetsgivare i den nya digitala ekonomin. Kunskapsintensiva företag lockar unga och ambitiösa personer, men produktionen är mestadels virtuell – ingen produktionsapparat krävs, därmed inga personalintensiva fasta anläggningar.

I länder med kortare industrihistoria kan ägandet i snabbväxande bolag flyta i väg till utlandet. Frestelsen att sälja är stor och miljön uppmuntrar inte till att ställa mål långt fram i tiden och skapa företag för flera generationer.

 

I Finland dominerade statligt ägda storföretag då landet övergick till ett industrialiserat samhälle. Andelen mellanstora företag är liten jämfört med till exempel Danmark och Tyskland. Många bolag i dessa länder har ägts av samma familjer i årtionden. Förklaringarna till strukturen är flera. De stora, internationaliserade bolagen kväver nykomlingar i sin skugga medan en del entreprenörsdrivna underleverantörer kunnat utvecklas i leveranskedjorna till bjässarna. En annan orsak är bristen på riskvilligt kapital efter att bankerna i praktiken slutat finansiera nystartade företag.

Det är positivt om framgångsrika bolag stannar i inhemsk ägo och skapar jobb och välstånd och också att finska företag är framgångsrika nog för att väcka intresse internationellt. Vi måste ändå akta oss för att bli en dotterbolagsekonomi styrd av utländska moderbolag. Efter uppköp finns risken att huvudkontoret och beslutsfattandet flyttas utomlands. Dödsstöten är om produktutvecklingen försvinner. Marknadsföringen är också kritisk – om den styrs från utlandet försvinner mycket lokal kreativitet.

Sverige har medvetet hållit kvar produktutvecklingen inom landets gränser. De starka varumärkena har en svensk profil: säkerhet, funktionalitet, tillförlitlighet och kvalitet.

Också vi i Finland är väldigt duktiga på innovation. Vi söker lika många patent per invånare som Sverige, och vi ligger i framkant inom flera teknologier, som till exempel Ålandsbankens dotterbolag Crosskey Solutions. Men, få starka varumärken skapas här. Det ingenjörsdrivna Finland lyckas inte sälja sina briljanta idéer.

 

Vad är det svenskarna gör så rätt? Först och främst har svenskarna en lång tradition av marknadsföring och starka relationer till Mellaneuropa. Sverige lyckades diversifiera ekonomin i ett tidigt skede och är numera en hejarnation på konsumtionsvaror och ett ledande land i de nya ekonomierna, digitala system, underhållning, cleantech, förnybar energi och life science.

Svenskarna har alltså ett försprång vad gäller försäljning och marknadsföring. Då ter det sig ännu mer naturligt att man i dagens Sverige tycker det är självklart att tänka stort, utan att glömma sina svenska och nordiska rötter.

 

Det är lätt att dra slutsatsen att man i Finland har tvingats att se katastrofen i ögat oftare än svenskarna. Geografin och historien kan vi inte ändra på, men vi kan påverka våra attityder. Den finländska realismen kan gärna kryddas med svensk optimism: våga tro på en bra skörd i stället för att förbereda sig för missväxt.

Det handlar om attityden till risktagning: enligt ekonomisk teori måste man ta risker för att få en företagsverksamhet att växa. För att skapa framgångsrika företag krävs ett klimat som uppmuntrar till risktagning, en fungerande arbetsmarknad, en sporrande beskattning samt tillgång till kapital och självförtroende samt mod att tänka stort.

Finlands skolsystem skapar duktiga ingenjörer och ett starkt kunnande. Den substansmässiga kompetensen existerar alltså. Då finns förutsättningar för en positiv attityd och en förmåga att acceptera misslyckanden – en oundviklig del av entreprenörskapet.

 

Svenskarna är mästare på att göra kreativa, lite vågade reklamkampanjer. Där har vi mycket att lära. Marknadsföringen skall ses som en investering och inte som en kostnad. Inget nytt H&M eller IKEA utan massiva och långsiktiga satsningar på marknadsföring. Ta risker, att välja det säkra kortet är inget recept för framgång.

Finland har några år i rad blivit utsett till världens lyckligaste land. Vi är så lyckliga därför att vi nöjer oss med så lite, en attityd som ofta ses som något positivt: vi accepterar tyst vår lott i livet. Det minskar kanske stressen, men är säkerligen inte framgångsreceptet för att bli en internationellt framgångsrik entreprenör.

Det gäller att vilja lyckas, våga tänka stort och tro på sig själv. Annars finns det risk att vi söker tröst i en skog någon annan snart äger.

KJELL SKOGLUND

VD FINSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN