Innan bilan går
Allt medan reformisterna spikar ihop giljotinen för småkommunerna vill jag framföra några synpunkter innan man låter bilan gå.
1. Skingrande av myten om Åland som enda område i Europa som håller sig med småkommuner; A. Island; 75 kommuner varav 5 under 100 invånare (2011) . I dag återfinnes åtminstone Arneskippur med 55 invånare bland de levandes skara. B. Frankrike; 36 680 kommuner av vilka Castelmoron-d’Albret med 62 invånare. C. Schweiz; den minsta 30 invånare.
Alla övriga förhållanden är en annan diskussion.
2. Sammanslagning löser (enligt reformisterna) alla ekonomiska problem; de beslutande borde bekanta sig t.ex. med Raseborgs, ( sammanslagning av Ekenäs m.fl.) ekonomiska läge. Kanske där finns någonting att lära.
Till min kännedom (verksam under 25 år som kommunsekretrare i Sottunga) har ännu inte kommit någon utredning över för- och nackdelar över hittills företagna sammanslagningar. Mantrat är dock att minskning av antalet kommuner löser alla problem.
3. Skärgården versus fasta Åland. I likhet med Åland som brukar åberopa särbehandling på grund av sitt insulära läge , så gäller detta i ännu högre grad för skärgårdskommunerna.
Det som på fasta Åland är helt rationellt, till exempel sammanslagning av brandväsendet, har ingen betydelse för en skärgårdskommun. Den är och förblir hänvisad till att släcka sina egna brasor. Detta gäller även, allegoriskt, på andra områden.
4. Den ojämlika demografiska fördelningen på Åland. Skärgården, i egenskap av glesbygd, har i likhet med övrig glesbygd avfolkats. Kvar finns en överårig befolkning som är vårdkrävande. Kommunerna kan vara livskraftiga i övrigt, men en övermäktig försörjningsbörda kräver solidariskt ansvar av landskapet. Ingen räknar inom ÅHS huruvida någon kommun är överrepresenterad på sjukhuset.
5. Förutom de föreslagna lösningarna på hur de åländska kommunerna skall komma tillrätta med sin ekonomi finns det två alternativa lösningar. A. Återinförande av landskapsandel för de faktiska kostnaderna. Har kommunen tio klienter på institution får kommunen l-andel för tio personer. Finns det noll personer – ingen andel. Fungerade utmärkt på sin tid och landskapsandelen var helt förutsägbar. B. Landskapet övertar åldringsvården. Detta innebär solidariskt ansvar i likhet med ÅHS. Alla klienter i landskapet kan påräkna likvärdig vård.
6. Krisen i Sottunga. Näst efter Mariehamn har Sottunga kommun liksom under många års tid högst inkomst per capita i landskapet. Skulderna är försumbara eftersom en av de två skulderna sas amorterar sig själv (hyresbostäder) och den andra är på 25 års amortering.
Sottunga har aldrig misskött sin ekonomi. Vilken kommun skulle klara av närmare tio procent av sin befolkning på inrättning (jämför till exempel vad det skulle innebära för Mariehamn) ?
Den nuvarande situationen var, med hänsyn till befolkningsstatistiken, helt förutsägbar. Men med det irrationella landkapsandelssystemet med andelar utgående från statistiska variabler var scenariot givet. (I militären hette det att om inte kartan och terrängen överensstämmer så är det kartan som gäller)
7. Reducering av Sottunga kommun till ett byalag. Sottungas juridiska status kommer att upphöra. Som juridisk person är Sottunga jämställd med vilken annan kommun som helst och kan därmed tillvarata sina rättigheter. Därmed icke att förglömma kommunens skyldigheter som veterligen aldrig ifrågasatts av kommunens egna invånare till exempel i form av utebliven social service.
Den sociala servicen kommer, enligt min uppfattning, aldrig att bli bättre av så kallad fjärrstyrning. Andra påståenden till trots.
Sottunga kommer heller aldrig att erhålla nämnvärt inflytande i några centrala organ.
Den före detta kommunen får nöja sig med vad som, eventuellt, tilldelas den.
Med den kostnadsbild som kommunen för närvarande har, kan man med fog fråga sig vilken annan kommun eller sammanslutning som skulle villja sluta Sottunga till sitt bröst.
Det är högst sannolikt att den hävdvunna talkoanda med okonventionella lösningar på bland annat kommunala åtaganden kommer att upphöra med upphörandet av existensen av Sottunga kommun.
Moren har gjort sin plikt, moren kan gå
Gustaf Sauren,
fd kommunskreterare, Sottunga
