DELA

Inled en ny upphandling omgående!

Landskapsregeringen har fört ett förslag till lagtinget med en begäran om budgetfullmakt för ett nytt vårdinformationssystem. En debatt hölls i lagtingets plenum den 22 mars.

Ett vårdinformationssystem gäller i första hand ett patientjournalsystem för sjukvården. Tanken är även att vissa delar skall gälla också inom socialvården.

Ett vårdinformationssystem är att se i första hand som ett arbetsredskap för de verksamma inom vården och är av stor vikt för patientsäkerheten.

Det föreslagna systemet är belastat med en stor kostnad. Sannolikt den dyraste investeringen någonsin av det offentliga Åland.

Hitintills har 4,2 miljoner lagts ner på denna upphandling. Nu beräknar man att behöva ytterligare medel. Upphandlingen förväntas kosta totalt 9,4 miljoner. Därefter en årskostnad inklusive avskrivningar på 4,3 miljoner euro.

Totalkostnad för upphandling och drift under tio år beräknas landa på 51,5 miljoner euro med option på ytterligare fyra plus år. Totalkostnad på cirka 85 miljoner euro.

Upphandlingen har baserats på en upphandling baserad på konceptet KPD, ”konkurrenspräglad dialog”. Men ingen konkurrens har förekommit. Orsaken till detta är oklar, möjligen relaterat till den kravspecifikation som gjordes initialt och vilka ”ska-krav” som ställdes.

Vem skulle köpa en bil på Åland och endast samtala med en bilhandlare? Konkurrens är viktig för att pressa priset.

Som jämförelse har Österbottens välfärdsområde upphandlat ett svenskspråkigt vårdinformationssystem i en konkurrensutsättningsprocess som kostat cirka 1,7 miljoner euro. Beräknad årskostnad på cirka 1,5 miljoner euro. Systemet är anpassat för specialsjukvård, primärhälsovård, munhälsa och socialvård. Därtill tillkommer kostnader för ibruktagningen på cirka 0,5 till en miljon euro.

Totalkostnad för tio år med detta system skulle på Åland bli ungefär 17–18 miljoner euro. I det fall som man nu vill gå vidare med på Åland är kostnaden 51,5 miljoner euro. Sålunda ett cirka tre gånger högre pris. Ett dryga 30 miljoner högre pris (därtill relateras priset ofta till befolkningsunderlag och antal användare, i Österbotten är befolkningsunderlaget 176 355 så priset kan bli lägre).

Jag har varit i kontakt med Pia Haglund, IT-direktör vid Österbottens välfärdsområde. Därtill har jag varit i ytterligare i kontakt med ett flertal aktörer inom andra välfärdsområden, bland andra utvecklingschef Jari Poromaa vid Egentliga Finlands välfärdsområde som slutförde sin upphandling förra veckan. Också där mycket billigare. En av mina kontakter trodde jag talade i kronor och konstaterade: ”80 miljoner euro är absolut inte något rimligt pris för den helhet ni är efter”.

Hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen är bekymrad. ”Ingen chans att spara utan att det märks”, konstaterar hon i tidningen Åland den 19 mars. Hon konstaterar också i Nyan den 22 mars att de pengar som hitintills lagts ner kan utnyttjas om man gör en ny upphandling inom ett år. Väntar man tre till fem år måste allt göras om.

En skepsis är alltid befogad till de siffror som delges såväl lokalt som från andra beställare och aktörer. Olika bindningar och lojaliteter kan föreligga, men om siffrorna är något sånär riktiga och jämförbara borde slutsatsen vara självklar.

En ny upphandling borde inledas omgående. Detta rimligen till gagn för både patienter och skattebetalare.

MOGENS LINDÉN,

LÄKARE OCH LAGTINGSLEDAMOT (SOM NOG STANNAR KVAR I S, KRITISKA RÖSTER BEHÖVS).