Inget tvång, tack!
Vid stadsfullmäktiges möte i tisdags 26 januari, beslöt 20 av 27 ledamöter att som vägkost till stadsstyrelsen INTE ändra den passus i delgeneralplanen för centrum som i praktiken innebär ett tvång för ett antal fastighetsägare att vid en kommande stadsplaneläggning K-märka sina byggnader.
Vi moderater är besvikna på resultatet i fullmäktigebehandlingen. Vi hade kommit överens med Obunden samling, Centern och Ålands Framtid att skyddet av skyddsvärda byggnader skulle ske i samråd och överenskommelse med fastigheternas ägare samt med beaktande av plan- och bygglagens bestämmelser om ersättning.
Återremissen saknar nu en tydlig linje i en skyddsvärdesfrågan. Följden av beslutet blir att byggnadsskydd genom K-märkningar tvingas igenom utan en klar bild av vad det innebär för tomtägaren. Vi hoppas att denna brist kan rättas till i stadsstyrelsens och fullmäktiges kommande behandling av ärendet.
Fullmäktiges beslut blev nu att skyddsformuleringen för ”Arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefull byggnad (kategori A)” ska skyddas och inte får rivas eller väsentligt ändras. B-byggnaders fasader får inte rivas eller väsentligt ändras. Vårt förslag var att byggnaderna vid stadsplaneändring ska skyddas på sätt som överenskoms med ägaren och rimlig ersättning inbakas.
Skälet till att fullmäktigemajoritetens formulering nu blir av tvingande natur för tomtägarna är att Plan- och bygglagen i § 26 stadgar att ”När en detaljplan upprättas SKA en antagen generalplan följas …”. I 50 år har staden nu i stadsplaner K-märkt byggnader. Dessa uppgår idag till cirka 140 st. Alla dessa K-märkningar har skett i samråd och efter överenskommelse med fastighetsägarna!! Fullmäktiges beslut nu innebär att 9 fastigheter i centrum i stadsplan ska K-märkas utan att någon sådan överenskommelse föreligger.
Allvarligare är att om detta beslut genomförs så ska resten av fastigheterna i staden behandlas lika. Listan över skyddsvärda, icke K-märkta byggnader för resten av staden innehåller cirka 200 A- och B-byggnader. Följden blir nu att också dessa via tvingande generalplanering måste K-märkas i stadsplan.
Det här sker nu utan egentlig beredning och debatt och vi är oroliga för att flera inblandade inte har den fulla omfattningen klar för sig. Vi framför förhoppningen att alla beslutsfattare ska nyktra till i denna fråga och tillse att all framtida K-märkning sker enligt samma princip som hittills gällt i staden. Genom frivillighet! Och om inte det går: Genom inlösen till fulla värden eller genom användning av ”landskapslagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, (1988:56)” varvid landskapet står för den ekonomiska rättvisan (beaktande också lagens 2 §).
DEN MODERATA GRUPPEN FÖR MARIEHAMN
