Inget tillstånd för Ålandskomposten
”Har Åland gått in för ett system där makten om lagstiftning ligger hos de övervakande myndigheterna?” undrar Hammarlands kommundirektör Kurt Carlsson i sin insändare angående ÅMHMs agerande (TÅ 05.12.2014). Ja, uppenbarligen, svarar vi.
Det är nu drygt tre år sedan Ålandskompostens miljötillstånd förföll. Alla handlingar skulle vara inlämnade för revidering senast den 28.11.2014, men ännu väntar ÅMHM på kompletteringar från entreprenören. Tidsfrist efter tidsfrist har löpt ut, och hela beslutsprocessen omgärdas av hysch-hysch och bortförklaringar. Ansvarig minister sätter sej över lagen och tjänstemännen rättar sej därefter. Och vi som drabbas av verksamheten får inte komma till tals.
Verksamheten har sedan starten bedrivits utan den dokumentation över verksamheten som tillstånd och lagar kräver. Till exempel mottagningen av slaktavfall har skett lagvidrigt sedan 2005. Inget tillstånd finns för att ta emot det slaktavfall som förs till kompostanläggningen. Ålandskompostens miljötillstånd förföll den 28.11.2011 och Inget protokoll existerar där ett lagenligt beslut om att tillåta verksamheten att fortgå utan miljötillstånd framgår.
Det är inte tillåtet att lagra organiskt avfall utan deponitillstånd. Gunnarsbykomposten har inget sådant, men enligt ÅMHMs protokoll ligger i Gunnarsbyskogen i dag cirka 5000 kubikmeter avfallsrester i högar ”som det ryker ur”.
Om allt fungerar som det ska vid kompostanläggningen, var är dokumenten? Varför får vi inte svar på våra frågor? Varför sker beslutsprocesserna i tystnad? Vad är problemet?
Skattemedel har satsats för att göra det möjligt för entreprenören att ta hand om organiskt avfall på ett bra och miljövänligt sätt. Myndigheterna har lagt mycket resurser på projektet. Pengar har betalats ut, men processen fungerar inte som lagen kräver. Nu sitter landskapets tjänstemän och försöker lösa den fråga som entreprenören åtagit sej och fått betalt för: Vad göra med kompostmaterialet som nu lagvidrigt deponeras i Gunnarsbyskogen?.
Eftersom det ännu inte efter tre år visat sej möjligt för de åländska myndigheterna at åstadkomma ett förslag till nytt miljötillstånd, så kanske det skulle vara dags att låta Evira komma hit och hjälpa till med granskning och uppföljning. De åländska myndigheterna kräver inte ens giltiga tillstånd för att understöda en verksamhet som nu utvecklas till en stor olägenhet för omgivning och miljö. Vi vill påstå att landskapsregeringen genom detta gör sej skyldig till bedrägligt förfarande gentemot bl.a. de åländska exportföretag som i sin certifiering utgår ifrån att tillverkningsprocessens alla led är lagenliga, miljövänliga, trygga. Myndigheterna hänvisar företagen till en avfallshantering som är allt annat än det. Det är hög tid att lyfta upp turerna kring kompostanläggningen i ljuset.
Tyvärr förväntar vi oss inget svar den här gången heller, men någon kan ju – och borde – vara intresserad av hur det fungerar.
Benny Klingberg
Torsten Mattsson
Rågrannar
