Ingen ska tvingas dölja sin bakgrund
Diskussionen kring diskriminering mot inflyttade på arbetsmarknaden i Finland och på Åland är ingen nyhet (se ÅSUBs rapporter ”Diskrimineringsutredning” 2020, och ”Att leva och bo som inflyttad på Åland” 2018). Samtidig påstår politiker och arbetsgivare att det råder brist på kvalificerade specialister men det finns en stor grupp som inte nämns: högutbildade specialister bland inflyttade. Enligt statistiken är nästan varannan utomnordisk inflyttad högutbildat.
För några dagar sedan, publicerade finska Yle en artikel med statistik på diskriminering på arbetsmarknaden, statistiken visar att personer med utländska namn har svårt att komma ens till intervjuskedet, om den informationen är tillgänglig för rekryteraren. Av sökande med finsklåtande namn var det 39% som fick komma på arbetsintervju, en sökande med engelsklåtande namn – 26.9% och så lågt som 9.9% med ett somaliskt namn. Alla deltagare hade likadan akademisk och professionell bakgrund och talade flytande finska. Det betyder att för att lyckas på arbetsmarknaden och få möjlighet till en arbetsintervju ska man byta efternamn till ett som låter finskt.
Likadan är situationen på Åland. Många specialister får aldrig möjlighet att komma på arbetsintervju eller få anställning som motsvarar deras kunskaper på grund av namn och modersmål. I ÅSUBs ” Diskrimineringsutredning” rapport kan man läsa att språket är den avgörande faktorn för hur tjänsten tillsättas. Tjänsten tilldelas till en person utan behörighet men med svenska som modersmål, i stället för personen med behörighet för tjänsten men med ofullständiga kunskaper i svenska. Hur många specialister går genom fingrarna på grund av fördomar mot inflyttade? Hur mycket nedvärderar man individer när de blir osynliga för rekryterare på grund av ”fel” namn eller modersmål?
Det är dags att införa anonyma rekryteringsprocesser där namn och modersmål inte ens syns. Tanken med anonym rekrytering är att vare sig kön, språk, religion, hemort eller olika funktionsvariationer ska hindra en sökande från att komma så långt som till intervju. De uppgifterna döljs fram till att man har valt ut vilka sökande som får komma på intervju. Flera österbottniska kommuner har redan börjat med anonym rekrytering. Det är ett bra sätt att minska diskriminering och uppmuntra rekryterare att fokusera på den sökandes kvalifikationer, personlighet och motivation i stället för namnet eller modersmål.
Ingen ska tvingas dölja eller skämmas av sin bakgrund, ändra namn eller bli kontinuerligt ifrågasatt angående språkkunskaper och brytning, framför allt på arbetsmarknaden eller arbetsplatsen. Som arbetsgivare, anställer man inte ett namn utan en specialist med kunskaper, behörigheter och egenskaper. Vi önskar att kommuner och föetag kan lägga ner fördomar och att Åland kan vara en plats där alla har möjlighet att blomstra.
VIKTORIA OLSSONKRISINE DZENE (S)
