Inga förutsättningar behålla kraftverk
Föreningen Tvärstyckarna, med Lars-Erik Eriksson som frontfigur, har vid flera tillfällen på senare tid figurerat i pressen och uttryckt sin motvilja att acceptera det faktum att en relativt stor dieselmotor, en Wärtsilä 18V46 i Mariehamn, har tjänat ut sin tid och de återstående alternativen för ägaren, som sedan den 1.1.2019 är det nybildade bolaget Mariehamn Enerexit Ab, är att avveckla anläggningen genom försäljning eller att låta demontera den till skrot. Det har också lämnats in en motion till stadsfullmäktige från Obundna, som är inne på samma linje, det vill säga att kraftverksanläggningen ska bevaras för reservkraftsproduktion.
Det är klart att vi förstår att många erfarna maskinmästare med flera sakkunniga tycker det är synd och skam att begå en sådan drastisk åtgärd, men det är ohållbart för Mariehamns Energi Ab, som verkar på en till stor del konkurrensutsatt marknad, att med bolagets fjärrvärme- elnät- och elkunders medel underhålla en så kostsam anläggning, som ett dieselkraftvärmeverk i den storleksordningen är. Redan med varmhållningen på sparläge förbrukar den värme för cirka 7 500 euro per år och elkraft för åtminstone cirka 55 000 euro per år.
Fram till den 30 juni 2016 erhöll bolaget en viss ersättning av systemansvarigt bolag på Åland, Kraftnät Åland Ab, för att hålla anläggningen i körbart skick med kort starttid dygnet runt alla årets dagar. Trots flera försök till att föra förhandlingar om någon typ av fortsättning på samarbetet, så har det varit kalla handen från Kraftnät Åland Ab och dess ägare landskapet Åland.
Det aktuella dieselkraftvärmeverket är byggt för att drivas med tung brännolja och kan inte konverteras till andra bränslen som till exempel LNG. Det är bara inte görligt. Den tunga brännolja som numera är tillåten att användas i kraftverk och pannor får ha högst 0,1 procent svavelhalt, vilket betyder att kostnaden är avsevärt högre än tidigare då det användes olja med 0,5 procent svavelhalt. Det finns således inga förutsättningar för någon kommersiell drift mot en elmarknad där de långsiktiga elpristerminerna ligger på cirka 40 euro/MWh medan dieselkraften idag kostar cirka 100 euro/MWh att producera.
Byggnaden som dieselkraftvärmeverket står i byggdes ursprungligen år 1958 för ett koleldat kondenskraftverk med ångturbiner. Undertecknad var själv med om att genomdriva beslutet att riva ångpannorna och turbinerna år 1987, vilket även då ifrågasattes av vissa tekniknostalgiker. Beslutet att beställa dieselkraftvärmeverket från Wärtsilä Diesel kunde tas 1988 efter att landskapet Åland erhöll extra ordinarie anslag från finska staten och därmed kunde ge bolaget ett investeringsbidrag om 40 procent av kostnaderna.
18V46 dieselkraftvärmeverket i Mariehamn har gjort sitt och det är dags för en annan användning för byggnaden vid Strandpromenaden. Elnätsverksamheten inom Mariehamns Energi Ab behöver få ändamålsenliga utrymmen för personal, lager, garage, verkstad med mera vilket kommer att ställas i ordning i det före detta dieselkraftvärmeverket och på andra ytor på tomten inom en nära framtid.
HENNING LINDSTRÖM
VVD
PER ERIKSSON
VD
MARIEHAMNS ENERGI AB
