Infrastruktur är inte bara broar och vägar
Det sker stora förändringar i den digitala världen som berör många olika områden och som vi berörs av i vårt dagliga liv. Vissa områden har kommit längre än andra och inom vissa områden ligger Åland i framkant när det gäller utvecklingen. Vi på Åland har flera företag som bidrar på många sätt till vår välfärd, genom att bland annat vara framgångsrika inom den nya digitala världen.
Jag tänker nu på det område som idag benämns e-hälsa, där vi har möjligheter.
För ungefär fyra år sedan fick jag kontakt med ett projekt som numera heter Äldrevård på distans, Äldis. Mitt första intryck av Äldis var positivt, men samtidigt blev jag besviken på hur vi på Åland är så försiktiga till att implementera ny digital teknik inom ett område som har potential att frigöra resurser till så mycket mer än idag. Äldis kan bistå med uppföljning av att mediciner tas, att man kommer upp på morgonen, att maten äts och vätskan dricks med mera. Äldis skapar också kontakter som motverkar känslan av ensamhet och möjliggör aktivt deltagande på distans.
Genom mitt uppdrag i Nordiska rådet, har jag fått insikt i hur man utvecklar vården runt om i Norden. Detta har föranlett att jag tillsammans med kolleger från andra nordiska länder riktat en uppmaning till regeringarna att inte glömma bort områden utanför centralorterna, när det gäller erbjudandet av fiberkabel. Uppkoppling mot den digitala världen blir allt viktigare för vår vardag. Vårt samhälle byggs nu upp i allt större grad på att vi ska klara av vår samhällsservice över nätet, då måste fiberanslutning anses lika viktig som elanslutning var förr.
Senast här om veckan fick vi återigen på ett seminarium, som hölls på Alandica, information från andra områden i Norden och om deras positiva erfarenheter av e-hälsa och vad de digitala verktygen kan skapa för nya möjligheter. Det handlar inte så mycket om besparingar utan snarare om att ta hjälp av nya verktyg och omfördela resurserna. Robotar, sensorer, kameror med mera ska ses som en tillgång och inte som hot och integritetsstörande. Mycket av detta kräver uppkoppling mot internet och den kostnaden för samhället är liten i jämförelse med effektiviseringsvinsterna. Vi behöver öka informationen och kunskapen inom detta område för att öka förståelsen och viljan av att ta hela Åland in i framtiden med e-hälsa. För att ge den enskilde brukaren kunskap inom det digitala, kan biblioteken vara en möjlig väg att gå. Extra satsning från landskapsregeringen till biblioteken för information och rådgivning till brukaren av de digitala tjänster som tas fram inom e-hälsa med mera, kan vara en väg att gå vidare. Den digitala världen ska inkludera alla för att det ska lyckas fullt ut.
Tittar vi på hur man utvecklar detta i Sverige, det finns goda exempel, så ser man snabbt hur vi kan förbättra vård och omsorg på bland annat landsbygden och i skärgården men även i tätorten. I Sverige har man under fem–sex år haft i bruk lokaler på orter som ligger på längre avstånd från tätorten, något som de benämner som hälsorummet. Först och främst behövs det ansluten fiberkabel till hälsorummet. Hälsorummet är en uppkopplad mottagning som är i direktkontakt med personal på sjukhuset via nätet, inte telefonköer. Se gärna på orten Slussfors som är en del av Storummans kommun i norra Sverige, med en befolkning motsvarande Sottunga. Genom att utnyttja de nya digitala verktygen med snabb och säker uppkoppling, erhålls hjälp och svar enklare och snabbare än idag. Detta tar inte bort den mänskliga kontakten utan istället kan man få tillgång till mer tid för att vårda och ge omsorg, efter diagnos och behov. Ska vår omsorg om de äldre bygga på att de ska bo hemma längre, så måste vi också erbjuda verktygen. Detta gör att både de äldre och vi anhöriga är och blir tryggare än vad som sker idag.
Mikael Staffas
Liberalerna
