Individuell lönesättning i offentlig sektor
Åländska systemet för lönesättning inom offentlig sektor är statiskt och gör liten skillnad bland de anställda. Både vid initial lönesättning och vid löneförhöjningar behandlas människor i stort sätt lika oavsett hur mycket individen anstränger sig på arbetsplatsen. Visst finns lönepotter men det räcker inte.
På alla arbetsplatser finns människor som anstränger sig mer och de som anstränger sig mindre. Det handlar ofta om det osynliga arbetet som inte står med i arbetsbeskrivningen men som är nödvändigt för att arbetsplatsen skall fungera. Det är de individer som gör det lilla extra varje dag som är oerhört värdefulla för arbetsplatsen. Det kan handla om allt ifrån att beställa hem nödvändigt material, stanna en timme extra för att få något gjort eller en enkel sak som att plocka ur diskmaskinen.
Poängen är att individens ansträngningar bör märkas i lönekuvertet även inom offentliga Åland. Den som bidrar mer till organisationen bör givetvis ha mer betalt än den som anstränger sig mindre, även inom samma yrkeskategori. Inom privata sektorn är detta redan en självklarhet då det konstant pågår en tävlan om att behålla kompetent personal.
Detta kunde vara ett sätt att göra bristyrken till exempel inom vården mer attraktiva och lönerna mer jämställda mellan offentligt anställda i landskapet. Detta till följd av att lönerna per automatik höjs inom bristyrken när individuell lönesättning tillämpas enligt principen om utbud och efterfrågan. När efterfrågan är hög och utbudet begränsat höjs priset.
Det innebär givetvis kostnadsökningar när arbetsplatser på offentliga Åland tvingas tävla med varandra vad gäller lön. Det innebär även att arbetsgivaren anstränger sig mer för att på andra sätt behålla personal till exempel genom bättre arbetsvillkor eller tryggare arbetsavtal. Inför individuell lönesättning inom offentlig sektor. Sätt individen i centrum istället för strukturerna.
CHRISTIAN WIKSTRÖM
PARTISEKRETERARE
OBUNDEN SAMLING
