Låt oss göra 2021 till vattnets år
Att vårda våra vatten är helt avgörande för att vi ska kunna njuta av naturen och främja biologisk mångfald också i framtiden. Under året arbetar landskapsregeringen med flera olika verktyg för att uppnå utvecklings- och hållbarhetsagendans tredje mål om att allt vatten ska ha god kvalitet senast år 2030.
Vattenlagen är ett viktigt styrmedel för att minska näringsbelastningen och stärka biologisk mångfald. Med det övergripande syftet att uppnå god vattenstatus i de åländska vattnen har den nya vattenlagen behandlats noggrant. De sista juridiska frågetecknen reds upp som bäst. Avsikten är att lägga lagen på lagtingets bord innan sommaren.
Havsplanen är, olikt vattenlagen, inte bindande till sin karaktär, men ett viktigt styrdokument och kunskapskälla för flera olika utvecklingsprocesser i de åländska havsområdena. I havsplanen ska verksamheter kartläggas, tydliggöras och medvetandegöras. Planen är tänkt att vara till stöd för att verksamheter ska kunna utvecklas och existera sida vid sida och i enlighet med naturens förutsättningar och villkor.
Det första remissutkastet till havsplan lockade många synpunkter från medborgare och organisationer. Det visar att havs- och vattenfrågor engagerar oss ålänningar. Landskapsregeringen har gjort flera förändringar i det andra remissförslaget, men vi är öppna för och välkomnar ytterligare förändringsförslag som stärker ett sunt nyttjande av våra värdefulla vattenresurser. Jag hoppas att ålänningarna också ger sina synpunkter på det andra utkastet som just nu är ute på remiss fram till den 15 februari så att landskapsregeringen i mars kan klubba den bästa tänkbara havsplanen för Åland.
Landskapsregeringen utarbetar under året dessutom en ny vattenförvaltningsplan och ett nytt vattenåtgärdsprogram fram till 2027. Dessutom kommer de kommande EU-programmen kring jordbruksstöden att i högre grad finansiera cirkulära lösningar såsom våtmarker och fosforfällor.
Låt 2021 bli ett år för ett friskt Östersjön.
ALFONS RÖBLOM (HI)
UTVECKLINGSMINISTER
