DELA

Ilskan träffade en öm tå

Tydligen trampade jag på en rejält öm tå då jag skrev min insändare angående trafikmötet i Seglinge. Jag tror också på en respektfull dialog, men det förutsätter att även motparten visar respekt. Som man bemöter andra, får man också vara beredd att själv bli bemött – i detta fall har Veronica Thörnroos lagt ett förslag som absolut inte visar någon respekt för till exempel Kumlinge och Föglö.

Några påhopp på enskilda personer gjorde jag inte – varken på mötet eller i min insändare – utan jag ställde mig synnerligen kritisk till innehållet i det nya trafikförslaget. Att sedan ett politiskt förslag har en person som upphovskvinna är en annan sak med allt vad det innebär. Alla upphovsmän/-kvinnor får vara beredda på negativ kritik för innehållet i det alster man producerat, där kritiken ofta kanaliseras via ifrågavarande person.

Jag ställde på mötet bl.a. en direkt fråga till Veronica Thörnroos och Camilla Gunell vilken jag ville få besvarad med ett enkelt ja eller nej : kan du tänka dig att den så kallade norra linjen leds över Kumlinge och vidare till Långnäs i stället för som nu till Hummelvik?
Mia Hanström försökte genast efter frågan avbryta fortsättningen, men uppenbarligen kände sig Thörnroos och Gunell i egenskap av ledande landskapspolitiker tvingade att besvara frågan.
Dock blev svaret förstås inte det efterfrågade : Thörnroos svarade med ”jag avstår” – vilket enligt mitt sätt att se det är väldigt fegt – medan Gunell undanglidande och otydligt försökte förklara sin ståndpunkt – också fegt gjort.

Det som också bör påpekas som ett exempel på genuin ilska under mötet, är att en av åhörarna till och med krävde Thörnroos´ avgång. Att då som Mia Hanström i efterskott försöka försköna stämningen på mötet är ju att blunda för verkligheten.
Då dessutom Hanström i sin insändare försöker koppla i hop mitt åtagande som ordförande för näringslivsnämnden med min kritiska hållning till trafikförslaget, kan man inte se det på annat sätt än som misstänkliggörande av min person, och dessutom som ett utövande av härskarteknik. Man bör minnas att jag besökte mötet endast som privat person
Tala sedan om påhopp på person!

Det som lovar gott är att Barbro Sundback (och resten av socialdemokraterna?) har en annan syn på grundtanken i trafikförslaget än Thörnroos (och resten av centern?). Kanske det ännu finns hopp om en förändring till en mera realistisk politisk arena?
Det som dock känns underligt är Thörnroos´ frånvaro i debatten trots den massiva kritik hennes förslag fått utstå. Börjar kanske grunden för hennes politiska position kännas litet väl skakig vid det här laget?
Torbjörn Engman