Hurudan ÅHS-styrelse?
Återigen figurerar ÅHS i tidningsrubrikerna. Denna gång för att styrelseordförande Sundback yttrat sig nedsättande om läkarkåren. Det är glädjande att hon nu bett om ursäkt för dessa uttalanden. Jag tolkar nog det hela som ett eftersvall till epoken Rask. Under dennes tid beskrevs läkarkåren i media på ett sätt som uppfattades som mycket nedsättande för hela yrkeskåren. Dock åtnjöt Rask under hela denna tid styrelsens eniga stöd.
Att vi nu förlorar två mycket duktiga ortopeder har en koppling till hur läkarkåren beskrivits i media och den tidigare förvaltningskulturen. Varje läkare vi förlorar är svår att ersätta och ett litet avsides beläget sjukhus är inte särskilt attraktivt för meriterade specialister trots Åland sköna natur.
Nu kräver samma partier, som hade fullt förtroende för Rask under alla hans mediala utspel och som även återanställde honom efter turbulensen kring de sk. juristfakturorna, ordförande Sundbacks avgång. Min avsikt är inte att ta ställning till Sundbacks lämplighet på denna post men den aktuella sorglustiga mediadebatten illustrerar avigsidorna med en politikerstyrelse.
Idag har ÅHS en styrelse där inga som helst formella meriter krävs och där både opposition och regeringspartier ingår. Denna styrelseform har uppenbara svagheter som jag nedan vill lyfta fram.
– Oppositionen tar ansvar för regeringspartiernas budget. Den automatiska ”revision” som en politisk opposition utgör uteblir. Oppositionen blir ”gisslan” för regeringspartiernas prioriteringar inom landskapets budget.
– ÅHS styrelse tenderar att bli en arena för marknadsföring av det egna partiets budskap, initiativ kan tas som inte är realistiska och som främst har ett politiskt syfte.
– ÅHS styrelse har ett fullt mandat att rumstera om i reglemente och organisation utan att detta måste förankras hos uppdragsgivaren LR eller ytterst lagtinget. Tillspetsat kan man säga att 7 lekmän, där den enda reella meriten är partitillhörighet, ges fullmakt att disponera idag omkring 80 miljoner av skattemedlen i stort sett efter eget gottfinnande.
Kan det finnas en alternativ styrelsemodell? Skall ÅHS ledas av styrelseproffs? För mig är det självklart att den offentliga sjukvården måste ha en politisk ledning. Det rimliga vore att ansvarig minister fungerar som ÅHS styrelseordförande. Då skapas per automatik en koppling till de som har regeringsmakten och oppositionen kan fritt föreslå en annorlunda prioritering inom landskapsbudgeten.
Jag tror inte på en styrelse med styrelseproffs från affärsvärlden, ÅHS är inget kommersiellt företag och syftet är inte att generera vinst utan att leverera sjukvård. Men jag tror att styrelsen bör vara semiprofessionell. Under ansvarig ministers ordförandeskap så tillsätts en styrelse på basen av kunskap och inte partibok. I styrelsen kan ingå representanter för läkar- och sjukskötarkår, för patient- och klientorganisationer, personer med juridisk kunskap eller kunskap i offentlig förvaltning och ekonomi ( även kunnigt folk utom Åland kunde tänkas ingå).
Det har ibland hävdats att en proffs-styrelse vore omutlig och svår att tas med och att en politisk styrelse är bättre eftersom politiker tenderar vara opportunister. Blir det väldigt liv hos allmänheten kring en nerdragning så viker sig i regel politikerna. Som argument för en politikerstyrelse är detta nog tveksamt.
Idag pågår i Finland en diskussion om en ny kommunreform i huvudsak motiverat av kostnaderna för specialsjukvården. På tjänstemannanivå har man på social- och hälsovårdministeriet konstaterat att kommuner understigande 100 000 kommer att ha svårt att finansiera specialsjukvården.
Detta innebär att kostnaden för specialsjukvården på Åland med 28 000 innevånare omöjligen kan följa budget år efter år. Ett år kommer man att ha ett underskott, ett annat år ett överskott. Är ÅHS tvunget att köpa vård utom Åland för ovanliga svåra patientfall eller om man är hänvisad att utnyttja bemanningsföretag vid obesatta strategiska tjänster kan vilken budget som helst överskridas. Panikinbesparingar kan bryta sönder existerande strukturer och att fastställa budgeten är ett grannlaga arbete som förutsätter hög kompetens.
Åland har en resursstark sjukvård, vi har den dyraste sjukvården i Finland räknat per capita. Detta förorsakas av vårt insulära läge. Idag har vi 8,5 läkarbaserade dygnet-runt-jourer vilket torde vara fullkomligt världsunikt. Skall vi ha förlossningsvård med bara 300 födslar? Skall man kunna bli opererad på Åland för sin blindtarmsinflammation, skall man få sin fraktur opererad? Jag tror att ålänningarna tveklöst svarar ja på dessa frågor.
I absoluta tal har vi Finlands dyraste sjukvård men i förhållande till Ålands BNP ligger vi däremot lågt. Den offentliga sjukvården på Åland kostar internationellt rekordlåga knappa 8% av BNP. (I Finland och Sverige drygt 9%)
Därmed inte sagt att ÅHS inte kunde bli billigare och kostnadseffektivare. Det är oerhört glädjande med de signaler som kommer från vår ny hälso- och sjukvårdsdirektör. Istället för den tidigare inriktningen på en absolut beslutsfullmakt för direktören, där chefläkaren inte ens hade mandat att bevilja viktiga läkarutbildningar, så är budskapet nu decentralisering och delegering. Det framstår som ett lovande paradigmskifte.
Besparingar uppnås genom att involvera personalen och delegera, inte genom att centralisera och beskriva personalgrupper i nedsättande ordalag. Jag tror starkt på vår nya tjänstemannaledning men uppfattar nog att den nuvarande styrelsemodellen överlevt sig själv och att den måste revideras.
Mogens Lindén
överläkare ÅHS
