Hur ska vi tolka hållbarhetsrådets mål?
En sak som blivit lite oklart för mig är hållbarhetsrådets verkliga uppgift. Är uppgiften att försöka komma tillrätta med den globala uppvärmningen eller är det att se till att effekterna av åtgärderna inte blir för stora på det åländska näringslivet?
Landskapsregeringen har ju inte så stora möjligheter att påverka klimatpolitiken eftersom de flesta beslut tas på europeisk eller nationell nivå. Hållbarhetsrådet med lantrådet i spetsen har ju dessutom bakbundit båda händerna på landskapsregeringen genom att undanta sjöfarten.
Hade sjöfarten tagits med hade det ju varit väldigt lätt att få ner utsläppen i vår närmiljö genom att upphäva skatteundantaget vilket landskapsregeringen har möjlighet till. Det skulle också ha påverkat turismen vilket ytterligare skulle ha minskat utsläppen.
Nu får man väl nöja sig med att vidta mindre åtgärder som att inte satsa på stora fyrverkerier och evenemang som typ skördefesten som får folk att sätta sig i bilarna och köra omkring alldeles i onödan åtminstone tills vi alla är ”elektrifierade”.
Vad kunde då företagen tänkas göra? Gå in och satsa allt vad man äger och har i havsbaserad vindkraft? Det finns ett litet krux i det resonemanget. Det måste också satsas i anläggningar som tillverkar det så mycket omtalade Power to X.
I dagsläget finns det inga anläggningar som tillverkar grön vätgas och gröna bränslen i Finland. I Finland har man tagit investeringsbeslut om en anläggning på 20MW, det skulle väl just och jämnt räcka till att förse Fjärdvägen med bränsle. Grön ammoniak skulle som fartygsbränsle i dag kosta fyra gånger så mycket som dagens bränsle och Viking Linjen tycker redan att det är för dyrt att köra på gas.
Vad återstår då? Som vanligt kastar lantrådet över ansvaret på oss helt vanliga alldagliga ålänningar. Så var det när det gällde ansvaret för pågående pandemi och så är det också för den åländska strävan att uppnå klimatmålen satta av hållbarhetsrådet.
Som en följd av det måste vi ta oss en titt på vad man egentligen säger, och det är två saker som står ut.
Sjöfart och de konsumtionsartiklar som tillverkas utanför Åland räknas inte. Det gör ju saker och ting ganska enkla för oss att minska vår klimatpåverkan eller hur? Sluta köpa produkter tillverkade på Åland och res utomlands på semester, hemester är uteslutet! Ve den som åker från Storby till Degersand på hemester med sin husbil, kör ombord på Eckerölinjen och belasta Sveriges klimatlåda i stället.
Tyvärr för min del ger jag inte mycket för dessa högtravande målsättningar, så jag kommer att fortsätta att vara den klimatbov jag är och köpa så mycket åländskt jag kan, och mitt första eldrivna fordon kommer med all sannolikhet att vara en eldriven rollator.
Är det förresten nån som har nämnt det faktum att av dem som köper en elbil är det en tredjedel som byter tillbaka till nåt annat drivmedel?
ÅKE GUSTAFSSON
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
