Hur påverkar Finlands vårdreform Åland?
Lagen om ändring av samfundsbeskattning 2022 behandlas som bäst i lagtinget. Den har inte rönt någon större uppmärksamhet, synd då den innehåller mycket självstyrelsepolitik och ekonomiska effekter speciellt för våra kommuner.
Åland påverkas inte direkt av den finska välfärdsreformen (SOTE), men de indirekta konsekvenserna blir betydande när staten övertar ansvarsområden från kommunerna. Omfördelning av samfundsskatterna mellan finska kommuner och staten är tvunget i och med att kostnadsansvaret förändras. Det innebär att den statliga delen av samfundsbeskattningen ökar och den kommunala minskar. Vi har egen behörighet gällande kommunalbeskattningen, men för att inte åländska samfund/företag ska riskera skattehöjningar kring 10 procent är det tvunget att sänka den kommunala delen. För våra kommuner innebär detta att samfundsskatteintäkterna minskar med en tredjedel från 2023. Årliga ”pareringar” av samfundsskatterna kommer att vara nödvändiga under många år framöver.
Landskapsregeringen meddelar i lagförslaget att de kommer kompensera kommunerna, men hur och till vilka summor återkommer de med under 2022. Förutsägbarhet i lagstiftning och minst konkurrensneutralitet bör alltid vara en självklar åländsk ambitionsnivå och det finns möjligheter att bedriva en mer aktiv skatte- och näringspolitik, men landskapsregeringen väljer att inte göra det. Med tanke på vårt nya avräkningssystem och möjligheterna att dra nytta av våra egna skatteintäkter bör skattebehörigheten som står till vårt förfogande noga utvärderas. Inte för att driva upp skattetrycket än mer, nej ålänningarna är i praktiken redan överbeskattade, men för en stabilare tillväxt som i sin tur ger stadigare skattebas vilken vår avräkning utgår från. Därför gick ett av förslagen till årets budget från liberalerna ut på att landskapsregeringen ska analysera skattebehörigheten i syfte att uppnå förslag som gynnar företagande, inflyttning och samhällsekonomin i stort. Nu verkar mycket ske slentrianmässigt och tillväxtpolitiken lyser med sin frånvaro.
Intressant att veta i vilken position Åland befinner sig just nu i rikssidans vårdreform, en reform som inte direkt påverkar självstyrda Åland, men som indirekt gör det. Vi vet att landskapsregeringen har och haft enorma diplomatiska svårigheter att nå framgång vid förhandlingsbordet gällande revideringen av självstyrelselagen. Samfundsbeskattningslagen handlar i allra högsta grad även om självstyrelsepolitik. Med tanke på de konsekvenser hela den finska vårdreformen får gällande beskattningen på Åland, dyker frågan osökt upp. Har landskapsregeringen inte stått på sig och haft krav på att Åland inte ska drabbas oskäligt av en statsreform vi egentligen inte är en del av? Borde inte vårdreformens effekter och genomförande varit starkt förhandlingskort för att nå framgång för landskapsregeringen? Det är bekymmersamt att de åländska kommunerna ser ut att tappa 1/3 av samfundsskatteintäkterna 2023, men vi vet ännu inte hur kompensationen ska verkställas. Inget bra betyg på varken skatte- eller självstyrelsepolitik. Landskapsregeringen har blivit en passiv bricka i det stora spelet som ingen runt ett förhandlingsbord lyssnar på längre. Där vi tycks få nöja oss med blankettlagar och en sömnig ekonomisk politik, ambitionsnivån bör vara större än så.
John Holmberg
Lagtingsledamot (Lib)
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
