Hur mäter man jämlikheten när kraven är olika?
Det kan vara så att det krävs att man arbetar vid Ålands polismyndighet för att förstå vad lagförslaget gällande en höjning av polisens avgångsålder i praktiken kommer att innebära.
Går lagförslaget genom går vi mot något vi inte har upplevt tidigare. Vi kommer att ha en stor procent poliser som är i en ålder vi inte har haft förut.
Polisens uppgift är att trygga rätts- och samhällsordningen, att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och utföra många andra uppgifter som åligger polisen. Alla dessa uppgifter är väldigt många och varierande.
När inget annat fungerar i samhället ska polisen fungera. När allt annat är utslaget ska polisen finnas där. Säkerheten och planeringen ska vara på det sättet att polisen kan bestå. Risker ska identifieras och åtgärder vidtas för att dessa ska elimineras eller minskas. Så också gällande vår verksamhet och organisation. Man ska planera för framtiden och kunna se eventuella risker som olika åtgärder eller val kan förorsaka innan de ens har uppstått.
Denna eventuella höjning av avgångsåldern medför kommande risker i verksamheten. En sådan stor förändring kräver en ordentlig och grundlig konsekvensanalys för att veta vilken vinsten blir och om det överhuvudtaget blir en vinst. Frågan är också vilken vinst man strävar till, den ekonomiska eller att upprätthålla det psykosociala välbefinnandet samt att ha en fungerande verksamhet. Vilken har förtur om inte alla kan uppnås? En förlust av det psykosociala välbefinnandet brukar i längden ha ekonomiska följder.
Med detta lagförslag väljer man att följa den finländska modellen innan man har hunnit se konsekvenserna av den. Åland har egen lagstiftningsbehörighet i frågan eftersom självstyrelsen ger ålänningarna möjlighet att stifta lagar om sina inre angelägenheter. Åland har en egen polismyndighet, det vill säga en egen angelägenhet och ett eget ansvar.
Vår särställning och det faktum är att Åland har en egen polismyndighet innebär särskilda utmaningar. Vi är inte flera poliser än de vi är här på Åland. De poliserna ska räcka till allt. Vill man ha en effektiv myndighet ska de rätta kuggarna finnas på sina rätta platser. Då fungerar maskineriet. De som är stationerade i inre tjänst är duktiga utredare. En del har också andra behov av arbete på dagtid. Önskar någon flytta till inre tjänst går det inte i en hast. En förflyttning rubbar ofta systemet och knuffar på någon annan. Dessa poliser i inre tjänst är den dagliga backupen för att kunna rycka ut och hjälpa till i akuta situationer eller när det saknas manskap. Dessa har samma krav på sig och ska vara fältdugliga, ha alla licenser i kraft och uppdaterade med utbildningar, utrustning och teknik för att verka på fältet på ett arbetssäkert sätt.
En lagförändring kommer att medföra många nya utmaningar för den här arbetsplatsen. Om närmare 10 är runt 20 stycken anställda i åldern 58-70 år.
Ett argument i lagförslaget är att de landskapsanställda ska behandlas jämlikt. Jämlikhet är viktigt, men hur mäter man jämlikheten då yrken och krav är olika? Det finns dessutom en lag som säger att polismän ska upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som uppgifterna kräver. Ska polisen arbeta 10 år länge än vad som gällde då den lagen stiftades, är det upplagt för att flera ofrivilligt kommer att bryta mot just den lagen. Man kan undra vad som händer den dagen man inte kan upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet i den arbetsuppgift man har och polismyndigheten inte har flera arbetsuppgifter.
Polisen finns till för medborgarna och verksamheten går runt med samhällsmedel. Verksamheten behöver därför vara effektiv och fungerande, annars är det vi alla i samhället som är förlorare.
Maria Nygård,
arbetarskyddsfullmäktige vid Ålands polismyndighet
