Hur finansiera välfärden?
Frisinnads Anthonio Salminen vurmar på ett traditionellt borgerligt sätt för sänkta skatter i sina senaste insändare.
Utifrån ett mikroekonomiskt antagande utgår han från att sänkta skatter ökar arbetsviljan hos befolkningen. För dessa antaganden finns inga oomstridda klara vetenskapliga bevis.
Vi i Norden har valt att satsa på ett generellt välfärdssystem som finansieras i huvuddel genom våra solidariskt inbetalda skatter. Den första frågan borde vara, anser vi att vi får den välfärd vi vill ha för de skatter vi betalar in. Är värdet av en solidarisk välfärd större än obehaget att betala in vår skatt?
Ur ett makroekonomiskt perspektiv finns det flera studier som pekar på att den nordiska modellen med gemensamt finansierad barndagvård, utbildning, äldreomsorg, sjuk- och hälsovård och skyddsnät mot inkomstbortfall står sig väl i konkurrensen med lågskatteländer med en mer individuellt och egenfinansierad välfärd när det gäller konkurrenskraft hos företagen och den arbetsföra befolkningens sysselsättningsgrad.
Hur skall vår välfärd finansieras om vi inte gör detta genom skatt på arbete. Vilka andra skattefinansieringsformer skulle kunna bidra till upprätthållande av vår välfärd.
Dom ekonomiska orättvisorna har ökat i det borgerliga Finland. Från att mer ha skattefinansierat den gemensamma välfärden har man valt att sänka skatterna istället och öka egenavgiftsfinansieringen av den samma. Sådana åtgärder drabbar låginkomsttagarna mer än andra.
Man kan fråga sig när kommer smärtgränsen för oss människor i samhället då den sociala sammanhållningen luckras upp och då vars och ens existens blir både otryggare och osäkrare på grund av ökade sociala spänningar. Borgerlig ideologisk logik av rättvisa är ganska enkel. De redan rika skall belönas, medan kostnaderna (avgifterna) för de fattiga hela tiden skall öka. Det skall göra ont att vara fattig i ett borgerligt samhälle.
Ett exempel på detta är att vissa avgifter för gemensam samhällsservice (som barnomsorg) nu skall indexbeläggas av den finska borgerliga regeringen medan olika transfereringar (som barnbidrag) inte kopplas till något motsvarande index
Henrik Lagerberg (s)
