SÖK
MENY
Hundralappen gör mer nytta hos låginkomsttagarna
Nyligen föreslog regeringen att gränsen för avdraget för arbets- och pensionsinkomster skall höjas från en beskattningsbar inkomst om 35 000 euro till 55 000 euro. Avdraget är max 100 euro, eller den så kallade hundralappen.
Detta betyder att de, som har en inkomst mellan 44 000 och 64 500 euro kommer att få ”hundralappen”. Även lagtingsledamöterna.
Dagen innan presenterade ÅSUB, sin undersökning, som visade att 17 % av hushållen ligger under den relativa fattigdomsgränsen, dvs har en inkomst under 15 000 euro.
Landskapsregeringen vill alltså nu att ge en hundralapp åt de, som tjänar mellan 44 000 euro och 64 500 euro.
Jag får gratulera landskapsregeringen till en intressant timing.
Vad tror ni att de 6 000 personer, som ligger under den relativa fattigdomsgränsen, tänker om ert avdrag för de som tjänar över 44 000?
I budgetförslaget (sid 21) skriver landskapsregeringen: ”Det arbets- och pensionsinkomstavdrag som infördes år 2018 höjs år 2019. Avdraget lindrar beskattningen av låg- och medelinkomsttagare.”
Redan ifjol påpekade jag att gränsen för den relativa fattigdomen kring 14 000 euro. De, som ligger under den gränsen kommer inte att ha någon nytt av avdraget eller förhöjningen.
Då ni införde avdraget, så sade bland andra gruppordförande Viveka Eriksson (Lib) att alla, som tjänar under 35 000 skulle få en hundralapp att handla för, av.
När jag i år i budgetdebatten sade att de, som tjänar under 65 000 euro får nytta av det nya avdraget, så sade ledamot Sara Kemetter (S): ”Det är alltså upp till 55 000. Inte 65 000!”
Har man en inkomst om 64 500, bor i Mariehamn, och är medlem i kyrkan, så blir den beskattningsbara inkomsten 55 000 euro.
Kanske ledamot Kemetter och regeringens övriga Nicke-Dockor borde kanske läsa på lite mer om hur ert föreslagna ändringsförslag fungerar i praktiken?
Sara Kemetter (S) sade också: ”Vad gäller socialdemokraternas politik så värnar vi ju också om medelklassen.” Hon borde ha sagt: ”Det är de, som har en inkomst mellan 44 000 och 64 500 som får nytta av denna förhöjning”
Vad tycker Kemetter att denna grupp skall kallas? Låginkomsttagare eller medelinkomsttagare, eller vad har ni för namn för denna grupp, som ni vill stöda med er nya socialdemokratiska skattepolitik?
Efter denna föreslagna höjning, så kommer det att vara bara 1 000 personer på Åland, som inte får avdraget för att de har för stora inkomster. De verkliga låginkomsttagarna har inte heller någon nytta av avdraget. De är 6 500 eller 17 %, enligt ÅSUBs rapport.
Landskapsregeringen vill alltså satsa 1,8 miljoner euro på detta avdrag. Ni minns kanske ”Anna”, ensamstående kvinna, sjukskriven mer än 300 dagar. Hon erhåller 600 euro mer månad för att försörja sig och sin lilla son. För Anna är de vackra orden om inkomstavdrag inget annat än fagra ord.
Landskapsregeringens politik prioriterar dem som har en inkomst över den relativa fattigdomen, men förskjuter dem, som ligger under. De som är långvarigt sjuka eller långvarigt arbetslösa har för små inkomster för att få del av regeringens guldkorn. Många folkpensionärer och sjukpensionärer ser bara hundralappen fladdra förbi.
Därför föreslår Åländsk demokrati i en budgetmotion att den summa, som regeringen vill satsa på avdraget istället skall ges som ett skräddarsytt ”stipendium” om 100 euro/månad för de grupper, som lyfter folkpension, sjukpension och de, som på grund av långvarig sjukdom eller arbetslöshet inte lyfter inkomstrelaterad ersättning.
I Nyans senaste månadsfråga ställdes frågan om ålänningarna föredrog ett avdrag eller ett stipendium. 40 procent av de ålänningar, som kunde ta ställning i frågan, som röstade för stipendiet. Om jag hade satt stipendiet mot höjningen av avdraget så hade kanske stipendiet vunnit omröstningen.
Men hur är det med er socialdemokrater, liberaler och moderater? Vill ni att vi lagtingsledamöter skall få hundralappen eller skall Anna få den?
Jag ställde tidigare hela ert avdrag mot stipendiet. Emellertid har jag under mellantiden fått veta att ekonomin i omvärlden utvecklats sämre än vad som sades i prognoserna. Även de åländska sifforna är dystra och innebär en liten, men krympande av BNP per capita under 2017 och troligen under 2018.
Ett av de officiella motiven för avdraget var den svaga ekonomiska utvecklingen på Åland. Den verkliga kan mycket väl ha varit en liten bit valfläsk.
Dessa ”stipendier” ger minst samma tillväxt.
Av denna orsak, och då majoriteten av Ålands befolkning gissningsvis föredrar ett stipendium framom en höjning av avdragsgränsen, så kommer jag i utskottet och sedan här i plenum att föreslå vi förkastar denna höjning av avdragsgränsen.
Jag vill istället att landskapsregeringen utreder möjligheten till att skapa detta ”stipendium”, som ett komplement till ert nuvarande avdrag.
Vi från Åländsk Demokrati har inte glömt Anna.
Regeringen bryr sig fortfarande väldigt lite om Anna.
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI
Fotnot: I Åland Gallup röstade 30,4 procent för Åländsk demokratis förslag, 49,7 procent för landskapsregeringens skatteavdrag och 20 kunde inte ta ställning i frågan. Sammanlagt 544 personer deltog i omröstningen. Redaktionen.
