Holmberg (Lib) argumenterar som en okritisk lobbyist
Replik till John Holmberg (Nyan 5 mars).
Liberalerna genom John Holmberg fortsätter sin ensidiga expansionskampanj för utökad fiskodling i havet. Det är inte seriös politik.
Inget tyder på att Östersjön under den närmaste tiden kommer att återhämta sig om vi fortsätter med business as usual. Enligt SMHI har områdena med syrefria bottnar nått rekordnivåer. Vi kunde nyligen läsa att Östersjön blivit 2-3 grader varmare de senaste 20-30 åren. Det – i kombination med oroväckande höga nivåer av fosfor och kväve – gör att vi kan förvänta oss större algblomningar i våra åländska sommarvatten.
Åland måste ta sitt ansvar för utsläpp av näringsämnen. Idag uppnår inget av våra vattenområden god status. Fiskodlingen har de senaste åren stått för ca 70 % av fosforbelastningen och ca 40 % av kvävebelastningen. Mycket utsläpp med tanke på att fiskodlingen står för 1 % av Ålands BNP och 0,33 % av sysselsättningen.
Att som John Holmberg göra sig till okritisk lobbyist är inte att föra en seriös politik. Jag har som miljöminister vinnlagt mig om att föra en dialog med fiskodlingsnäringen. Den gemensamma frågan är hur vattenpåverkande verksamheter kan verka inom ramen för Östersjöns villkor. En utvidgning av de öppna kassodlingarna kommer inte att lösa problematiken. En utlokalisering till mer öppet vatten minskar inte utsläppen, utan förlägger dem längre ut. Det är en modern variant av “de höga skorstenarnas politik”. Fiskodlingsnäringen har möjlighet till EU-stöd för innovativa lösningar. Jag vill se initiativ till att använda delar av det stödet till innovativa cirkulära åtgärder.
Att delar av fiskfodret kommer från Östersjön är förvisso bättre än andra alternativ, men Östersjöfodret gör inte fiskodlingen hållbar per automatik. Om en stor del av fodret består av importerade vegetabilier så bidrar det fortsatt till övergödningen. Samtidigt vet vi att den del av fodret som kommer från Östersjön består av strömming och vassbuk som industritrålas med ödesdigra ekologiska effekter för havet.
För att kompensera för de 23 ton fosforutsläpp som kommer från fiskodlingen krävs ett fiske av strömming på mer än 5 000 ton årligen. Östersjöns strömming är redan nu överfiskad. Industritrålningen minskar rovfisken, vilket ökar storspiggen. Ökad storspigg bidrar i sin tur till grumling av våra vatten. Sälarna tvingas inomskärs, vilket försvårar kustfisket och ökar behovet av odlad fisk, vilket kräver mer trålning… Spiralen neråt fortsätter. Det är alltså inte så enkelt som John Holmberg vill låta påskina.
Att se tillväxtpotential i att fortsätta i gamla spår och utnyttja ett ekosystem som larmar rött är inte särskilt klokt.
Målbilden måste vara att vi har ett vattenbruk som förser oss med miljövänligt protein utan att skada det marina ekosystemet. För att nå dit krävs moderna fiskodlingar som tagit i bruk nya innovationer och ny teknik.
Minskar vi näringsläckage och punktutsläpp stärker vi havens egna ekosystem. Det handlar om allt från våra kolbindande undervattensängar, till uppväxtmiljöer för fisk och andra organismer. Det ska gå att bada i havet och äta god fisk med gott samvete samtidigt.
ALFONS RÖBLOM (HI)
UTVECKLINGSMINISTER
