Höj inte skatter eller avgifter – investera
Senaste vecka kunde vi läsa i våra tidningar om hur svaga bokslut den ena kommunen efter den andra uppvisar. Stora kommuner som Mariehamn, Finström, Saltvik, Lemland och Jomala rapporterar om minskade inkomstskatter. Detta gäller de kommunala ekonomierna under år 2019 före coronakrisen. De dåliga nyheterna späder på en alltmer sviktande framtidstro på den åländska ekonomin som i decennier varit stark.
Det journalisterna misslyckas med är att förklara vad intäktsbortfallet år 2019 beror på. Mariehamn och sannolikt de övriga kommunerna drabbades av skatteverkets reform år 2019. I praktiken ledde det till en skatteskuld som skatteverket ännu inte betalt till kommunerna. För stadens del innebär det en fordran på skatteverket på 3,7 miljoner.
När tidningarna sedan stort larmar om jättelika underskott utan att förklara vad de beror på blir det fel. Stadens ”verkliga” underskott är ungefär 300 000 euro. Ett underskott som inte är särskilt allvarligt med tanke på stadens ekonomiska resurser.
När vi analyserar stadens ekonomi är det viktigt att notera bland annat följande. I bokslutet för 2019 har staden lånefordringar på 27 miljoner och lån på 21 miljoner. Dessutom har staden ett ackumulerat överskott från tidigare år på 50 miljoner.
Eftersom stadens lån i första hand är en del av stadsbolagens krediter betyder det i praktiken att för stadens välfärdsverksamheter har staden knappt någon låneskuld överhuvudtaget. Alla som nu i panik skriar i högan sky om åtstramningar och nedskärningar behöver tänka efter vad som är bäst för hela samhällsekonomin.
Genom att stimulera den privata ekonomin bidrar mariehamnarna till att få hjulen att rulla. Staden ska investera i dagis, tillbyggnad av Strandnäs skola, renovera doktorsvillan, rådhuset och påbörja planeringen av ett demensboende. Investeringar som alla behövs och som gynnar byggbranschen och många fler.
Vi ska varken höja skatten eller avgifterna. Vi ska se till att mariehamnarnas köpkraft håller i sig. Staden ska inte avskeda eller permittera anställda. Hellre nyanställa för att minska arbetslösheten som hotar hela vår ekonomi. Detta finansierar vi med lån.
Eftersom stadens ekonomi är urstark är risken med lån minimal. Låga räntor, till och med negativa räntor, gör det förmånligt att lånefinansiera investeringar.
Vi måste våga se positivt på framtiden och använda våra gemensamma resurser för att minska den ekonomiska recessionens verkningar. Vi ska använda den offentliga ekonomin för att stimulera det privata näringslivet och öka sysselsättningen. Gör vi det motsatta förstärker vi och förlänger den ekonomiska kris vi befinner oss i.
Det är inte skamligt att ta lån. Dessutom är det tämligen riskfritt för stater och ganska ofarligt för kommuner, i all synnerhet som det offentliga Åland hittills klarat sig rätt väl utan att låna.
Kommande generationer drabbas inte. I stället kan de glädjas över funktionella skolor, dagis, äldreboenden, bibliotek, fritidsanläggningar med mera. Det är dags att se möjligheter och ta konkreta beslut så fort som möjligt för att minimera skadeeffekterna på hela ekonomin. Det är viktigt att paniken inte får fotfäste i kommunerna.
I stället behövs framtidssatsningar som visar att vi ska ännu bättre efter att coronaviruset drivits på flykten.
BARBRO SUNDBACK (S)
