Högskolans utveckling
En högskola eller ett universitet fungerar normalt som en samlande kraft för utveckling av kunskapssamhällen. I mindre orter blir högskolornas roll allt tydligare. Samtidigt kämpar många små orter hårt för att få behålla “sina” högskolor. Utan högskolor och den innovativa, kunskapssökande strukturen som omger dem, tenderar orter avfolkas och befolkningsstrukturen att åldras. Ett kunskapssamhälle, eller en högskoleort, byggs dock inte över en natt – eller över en regerings eller stadsstyrelses mandatperiod. Att skapa genuina förutsättningar för att bygga upp en bärkraftig högskola och det därtill hörande kunskapssamhället kräver mod och långsiktighet.
Högskolan på Åland inledde verksamheten 2003, när Ålands Högskola (dvs Öppna högskolan) slogs ihop med Ålands yrkeshögskola. Det var en tydlig ambition att skapa något nytt och drivande. Dock, ansatsen kom till en god start, men för att komma vidare i ambitionerna bör högskolan nu efter 15 år få en nystart.
De viktigaste punkterna i denna nystart är som jag ser det följande:
– Bolagsformen bör ses över huvudsakligen för att ge högskolan möjlighet att agera autonomt och agilt. Högskolan bör få möjlighet att utvecklas långsiktigt.
– Höjning av nivån så att Högskolan ger utbildning på både Bachelors- och Mastersnivå, med svenska och engelska som verksamhetsspråk.
– Modernisering av pedagogiken och de pedagogiska verktygen.
– Aktiv forskning i samarbete med internationella partners.
– Aktiv roll angående FoU-projekthantering med näringslivet på Åland.
– Ett gemenskapsskapande Campus-bygge som stöder och signalerar högskolans nivåhöjning.
På samtliga dessa plan rör sig processen raskt framåt. Och snabbheten är viktig i den konkurrenssituation högskolor och små orter befinner sig i.
För att föra campus-diskussionen framåt har jag bett Mira-arkitektbyrån att göra en skiss på hur ett högskolecampus skulle kunna se ut om vi bygger det mittemot I-tiden i samråd med Mariehamns Energi.
Det här är en framtidsvision. Vi har en stad präglad av sjöfartshistoria- det vill vi ska genomsyra byggnaden. Högskolan är inte en isolerad del i samhället utan ska sättas in i ett större sammanhang. Det handlar också om attraktionskraft för de yngre generationerna- de är den viktigaste delen i utvecklingen. Staden kommer att stärka sin självbild.
Vi ser mycket potential just i samarbetet mellan högskolan och energibolagen kring ett hållbart, smart campus. Vi ser utvecklingsmöjligheter med näringsliv och industri, med ÅHS och de företag som verkar i I-tiden.
Jag hoppas Mariehamns stad och Landskapsregeringen ser fördelarna med denna lösning och stöder processen för att snabbt komma till beslut. Ett högskolecampus bör vara en innovativ och kreativ miljö. Den primära uppgiften är att skapa förutsättningar för möten, synergier mellan student, lärare, forskare och företag.
Det ska vara en arkitektur som leder till interaktion mellan olika ämnesområden, personer och platser. Extra viktigt är just kopplingen till vattnet, som symboliserar rörelse precis som vi människor, vi har alltid varit i rörelse i samklang med vattnet här.
Vi hoppas att dessa visioner skall skapa grunden för en bredare diskussion om vad Mariehamn egentligen kunde vara som Ålands centralort. Hur vill vi att vår stad, våra stränder och våra kvarter skall se ut?
Vad är Mariehamn om 30 år? Jag ser ett modernt, hållbart kunskapssamhälle med en stark högskola som höjer Ålands attraktionskraft och erbjuder livskvalitet för studerande och attraherar en mängd aktörer till kreativ, tvärvetenskaplig innovationsverksamhet.
JONAS WALLER
REKTOR, HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND
