Högskolan på Åland
Det är viktigt med en aktiv utbildningspolitik som stärker både utbildnings och näringsliv. Här gör Högskolan på Åland ett utmärkt arbete! Jag har i min blogg (skolsnack på Åland) tagit upp just den saken, att det är bra att duktiga och motiverade studerande bereds möjlighet till vidare studier. Tex genom att kunna avlägga de grundläggande gymnasieämnena på ett aftonläroverk. Pga Ålands litenhet har vi alla möjligheter att sy ihop anpassade helheter, till nytta för alla.
Kvalitetssäkrad utbildning för alla. Ja, vi har en fin dagvård och grundskola med kunnig och engagerad personal. Likaså har vi kunnig och engagerad personal på yrkesgymnasiet, gymnasiet, folkis, högskolan.. Vi har alla de rätta byggstenarna. Enda problemet är en viss stelhet i systemet (förvaltningen). Pengar ligger i olika budgeter, och olika aktörer vet inte alltid om varandra, eller det finns brister i kommunikationen.
Om ”pengarna följde eleven” kunde redan mycket vara avhjälpt! Lägg därtill en öppnare kommunikation mellan grundskolan och ex yrkesgymnasiet. I grundskolan har man arbetat med en elev i nio år, och har goda uppfattningar om elevens kapacitet. Utnyttja den informationen!
För egentligen spelar det ingen större roll om vi döper om saker från ”anpassad läroplan” till stödinsats, extra resurs, kreativa lärare, annat modersmål… Det är inte ”namnet” som krånglar till saker. Vi har de elevkullar vi har, och de elever vi har ska beredas en möjligast god skolgång, och möjlighet till försörjning. Det är det vi betalar skatt för! Det är vi skattebetalare som ”anställer” utbildningsväsendet. Vad vill vi ha? Arbetslösa eller arbetsföra?
Om det blir tomma platser på ex yrkesgymnasiet, men det görs stödinsatser annanstans för en elev som både vill och kan studera, då borde systemet bli flexiblare. Och i längden blir det mycket billigare för samhället också, om behov och resurser får mötas i ett så tidigt skede som möjligt! Eleverna ”försvinner” ju ingenstans för att man döper om en budgetpost.
Petra Svens (S)
