Högskolan behöver Navigationsskolan
Stadsarkitekten Sirkka Wegelius intervjuades i Ålands radio 7 september om stadsplaneändringen av Navigationsskolan. Mariehamns stad håller på att ansöka om K-märkning av Navigationsskolan och stadsplaneändring av tomten, samt rivning av byggnadens femte våning. Ärendet har väckt stort allmänt intresse då byggnaden ursprungligen är ritad av arkitekt Lars Sonck och anses höra till de viktigaste historiska byggnaderna i Mariehamn. Det finns även en villkorlig donation om 100 000 euro tillgänglig för återställande av Soncks arkitektur och detta har ytterligare aktualiserat tanken på återställande av arkitekturen.
Fastigheten ägs av Fastighetsverket och inrymmer idag Högskolan på Ålands södra campus. Det verkar finnas en allmän uppfattning om att högskolan inte mera behöver utrymmena utan att de står så gott som tomma. Det här hänvisade även stadsarkitekten till i radiointervjun, då hon menade att det inte finns många studerande i byggnaden och att den redan går på tomgång. Det här är en grov och olycklig missuppfattning vars ursprung är okänt för Högskolan på Åland.
Ingen har under processen för stadsplaneändring varit i kontakt med högskolan för att få en dagsaktuell bild av högskolans utrymmesbehov och användningen av Navigationsskolan. I själva verket inrymmer byggnaden två av högskolans mest populära studieprogram, företagsekonomi och hospitality management, med ett stort antal studerande. Även stora delar av sjökaptensprogrammets undervisning hålls fortsättningsvis där. En del av lärarkåren och den administrativa personalen har också sina arbetsrum i byggnaden. Därmed är Navigationsskolan i full användning och kommer så vara tills ett nytt campusområde byggs vid Neptunigatan intill de andra campusbyggnaderna, eller andra användbara utrymmen finns till högskolans förfogande. Först då det finns ersättande ändamålsenliga utrymmen kan högskolan avstå från utrymmena i den före detta Navigationsskolan.
En annan olycklig missuppfattning gäller användningen av femte våningen på Navigationsskolan som ofta verkar betecknas något nedlåtande som ett mer eller mindre onödigt elevcafé. Högskolan har inget elevcafé utan femte våningen används som mötes-, samlings- och studierum av högskolans studerande och är därmed en självklar och behövlig del av högskolans verksamhet. Det är också sorgligt att tänka sig att i den allmänna opinionen verkar högskolans studerande inte vara värda egna samlings- och möteslokaler, speciellt inte om de råkar ha en fin utsikt över hamnen.
Högskolan har inget emot att Navigationsskolan K-märks eller att inget tilläggsbygge tillåts på tomten. Navigationsskolan har en värdefull ursprungsarkitektur som är väl värd att återställas. För närvarande behövs utrymmena dock av högskolan och någon ändring av existerande utrymmesvolym är inte är möjlig. Högskolan har dock inga intentioner att på längre sikt utveckla det södra campuset utan sikten är riktad på ett utökat campusområde vid Neptunigatan. Högskolans önskan är att planeringen och förverkligandet av ett nytt campusområde, med fördel tillsammans med Ålands gymnasium, kan bli verklighet inom en överskådlig tid. Då skulle det också vara möjligt att återställa Navigationsskolans arkitektur.
Ett enhetligt och attraktivt campusområde skulle ytterligare ge Mariehamns stad en värdefull identitet som en studiestad, och därmed öka stadens attraktionsvärde och skapa framtidens historia.
JOHANNA MATTILA
REKTOR FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND
