Hemlig beredning och hemliga beslutsförslag – vilken motivering?
Jag skrev en insändare om demokrati och transparens i vardera lokaltidningen den 20 november. Jag ställde följande fråga. ” Hur skall personal och allmänhet kunna påverka beslut inom olika offentliga myndigheter och organ om beredning och beslutsförslag är sekretessbelagda fram till att beslutet är fattat?” Jag lyfte fram tidigare öppenhet inom ÅHS och nuvarande öppenhet inom Mariehamns stad.
ÅHS styrelseordförande Anette Holmberg-Jansson kommenterar problematiken i söndagens Nyan. ”Vi skall testa hur det fungerar att börja våra möten redan kl 9. Då blir vi klara i tid för att hinna informera personalen om våra beslut redan samma dag”. Det är i och för sig lovvärt att personalen inte skall bli informerad genom tidningarna när olika beslut är fattade (som uppenbarligen var fallet vid övergången till treskift på Trobergshemmet) . Men det är inte det min fråga handlar om.
Frågan är – hur skall personal och allmänhet kunna påverka ett beslut om beslutsförslag och beredning är hemligstämplade fram till att beslutet är fattat? Vilken förnuftig motivering kan finnas till denna typ av val att aktivt exkludera alla reella möjligheter till inflytande och insyn för allmänhet, patientorganisationer och personal?
Ingalunda, Anette Holmberg-Jansson, handlar det om att informera personalen efter att besluten är fattade. Det handlar om möjligheten att påverka innan. I vår omvärld är offentlighetsprincipen en självklarhet. Och varför är öppenhet och personalinflytande möjligt inom Mariehamns stad, Ålands gymnasium och Högskolan på Åland men inte inom ÅHS och Landskapsregeringen?
Jag är övertygad om att det inom personalen på ÅHS (och även inom annan offentlig verksamhet) finns en stor kunskap som behöver tas till vara. För att personalen skall bli delaktig behövs såväl insyn som möjlighet att påverka. Och då måste man skapa former som möjliggör detta. Mina synpunkter är inte en kritik av personerna i ÅHS ledning utan av rådande strukturer och beslutsgång. Ytterst är detta ansvar de valda politikernas.
Under mina drygt tjugo år inom ÅHS har vi sett en revy av konsulter och förvaltningsprojekt passera. Men inga konsulter eller förvaltningsparadigm som kan ersätta ett aktivt involverande av personalen.
Jag vore tacksam för någon typ av svar på mina frågor från våra åländska politiker inom Landskapsregeringen och ÅHS styrelse, eller skall tystnaden tolkas som att bristen på öppenhet är svår att motivera? Transparens och offentlighetsprincip skall inte vara tomma ord utan skall utgöra ett grundelement i en välfungerande demokrati och i all offentlig verksamhet.
SVAR PÅ INSÄNDARE:
Vi inom ÅHS styrelse jobbar kontinuerligt med hur vi kan engagera och ta tillvara på personalens åsikter och synpunkter. Inom ÅHS sammanträder samarbetskommittén måndagen samma vecka som styrelsen har sina möten på fredagen. Där erhåller medlemmarnas en muntlig redogörelse över de ärenden som tas till behandling på inkommande möte och en skriftlig redogörelse för de ärenden som berör personalen. Där kan representanterna föra fram synpunkter och förändringsförslag. Personalens synpunkter delges styrelsen genom att samarbetskommitténs protokoll ges till styrelsen. Samarbetskommittén sammanträder cirka 11 gånger per år. Från april i år har hälso- och sjukvårdsdirektören även inför ÅHS styrelsemöten informerat om styrelselistans ärenden på ÅHS intranät. Där har det även nu kontinuerligt informerats om annat aktuellt gällande organisationen. Vi jobbar hela tiden på att bli snabbare och bättre på att informera. Att vi nu från styrelsen gjort en förändring av mötestiden för styrelsemöten är ett led i att kunna informera personalen lite snabbare.
Vi är just nu inne i ett stort utvecklingsarbete inom organisationen som verkligen involverar hela sjukhuset och dess personal. Där vet jag att det förs mycket diskussioner om öppenhet och transparens, delaktighet och kommunikation. För det är såklart mycket viktigt att personalen har möjligheter till delaktighet och påverkan när det gäller ÅHS utveckling och vad vi vill. Det arbetet bör ske och sker mycket mycket tidigare än när vi i styrelsen väl får det på vårt bord. Det arbetet sker inom organisationen. Det är där man kan påverka på riktigt!
Styrelsen har ett rätt snävt uppdrag där styrelsen skall ställa upp mål och krav för verksamheten inom myndigheten och kontinuerligt följa upp hur dessa förverkligas enligt 4§ i landskapslagen inom hälso- och sjukvård. Vi är inte de som för utvecklingsarbetet i hamn, det gör de som jobbar inom verksamheten.
ANNETTE HOLMBERG-JANSSON
STYRELSEORDFÖRANDE FÖR ÅHS
