DELA

Helsingfors med vår i luften

Det känns som att våren kommit och att det är dags för första riksdagsbrevet. Då jag rört mig i riksdagen sen 1983 är mycket gammalt och bekant, där finns även både tjänstemän och politiker kvar från den tiden, till exempel utrikesminister Ilkka Kanerva. Men nu har jag gått händelserna i förväg.
Först gällde det naturligtvis att tillse Åland bästa möjliga tilldelning av utskott, vilket lyckades över förväntan. I en första omgång, som troligen också står sig, erhöll jag förutom den särskilda närvaro- och yttranderätt som Ålands riksdagsledamot har i stora utskottet, det så viktiga grundlagsutskottet, där självstyrelselagen behandlas, därtill också utrikesutskottet, där EU:s konstitutionella fördrag tas upp. Tre av riksdagens tyngsta utskott måste ses som ett mycket gott resultat, men också ett mycket stort ansvar, som det nu gäller att leva upp till.

Som framgått i pressen gick regeringsförhandlingarna så till att sonderaren Matti Vanhanen ställde några frågor bl.a. till svenska riksdagsgruppen. Redan i det skedet kunde vi rörande beskattningen lyfta fram sjöfarten. Då denna behandlats av en särskild arbetsgrupp ledd av Roger Jansson var det här bara att använda sig av redan färdiga skrivningar.
När vi också fick vara med i regeringsförhandlingarna blev det att fila på alla skrivningar jag ville ha med. Vi gjorde ett första utkast i riksdagsgruppen, som sedan indelades i olika mindre förhandlingsgrupper. Som ålänning gällde det därpå att följa arbetet i de flesta grupperna och att komma med färdiga skrivningar, som på ett trovärdigt sätt kunde läggas fram. Det av Elisabeth Rehn utformade avsnittet om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken var centralt. Åland fick för första gången ett omnämnande, i praktiken betydande att Ålands särställning som demilitariserat område skall beaktas i alla sammanhang och att en civil beredskap skall finnas för olika tänkbara krissituationer.

I förra regeringsprogrammet fanns för första gången en rubrik om Åland och klart står nu att Ålands självstyrelse skall utvecklas i samarbete med landskapet. En utvärdering skall göras av det ekonomiska systemet. Resultatet av den nu arbetande parlamentariska gruppen skall därmed föras vidare.
Ett faktum är att självstyrelsen förlorat behörighet och minskat i betydelse efter EU-inträdet. Om möjligt bör förbättringar göras inom rikets gränser. Själv anser jag dock att Finland på många sätt gjort så bra det kunnat, men Ålands självstyrelse är helt enkelt ingen nationell utan en internationell lösning, som EU måste vara berett att hantera, något som skrivningen tillkommen med Nils Anders Granviks hjälp ger täckning för. Dessutom kunde ett möte mellan lantrådet och statsministern ordnas under dagarna i ständerhuset. Att på det sättet lyfta fram de åländska frågorna bidrog naturligtvis till det utomordentliga resultatet.

Pensionärernas beskattning, liksom de handikappades respektive småföretagarnas villkor, vilka jag tidigare betecknat som frågor som rör den enskilda människan, har jag försökt påverka i den riktning jag utstakat under valrörelsen.
Att byggbestämmelserna för skyddsrum inte funnits på svenska har varit ett stort problem för åländska byggare. Detta åtgärdas nu genom en översyn intagen i regeringsprogrammet.
Vi får en särskild åländsk koordineringsminister (Astrid Thors), förutom justitieministern som redan har ett ansvar för åländska frågor (Tuija Brax) och ett eget sekretariat vid justitieministeriet.

Finns då inga misslyckanden? Nej, alla de önskemål jag hade rörande den civila krishanteringen tillgodosågs, om jag dock än gärna sett att det nya centret i Kuopio uttryckligen nämnts. Skrivningarna om sjöfarten kom med, även om jag arbetade för att frågorna till näringens del överförts till det nya arbets- och näringsministeriet.
Det finns helt enkelt inget att klaga över, utan nu finns ett dokument med många vackra skrivningar utan betydelse innan de genomförts. Nu är det bara för mig att sätta igång att arbeta.

Hälsningar från staden där det våras både andligen och bildligen.

Elisabeth Nauclér