DELA

Havsplanen, planering för skärgårdsborna?

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (TÅ 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som skall ingå i planen. En havsplan skall, som namnet säger omfatta landskapets kusthav och inte fokusera på skärgården med dess 800-åriga kulturlandskap och traditions- och rättsordning. Planerar man för skärgårdssamhällena, deras invånare och nedärvda rättigheter, eller för en expansiv kategori exploatörer och nyttjare? Vem skall ha sista ordet när det gäller skärgårdens produktionsresurser, land och vatten?

På vilka lagliga grunder genomförs projektet i dess nuvarande utformning, med planering av privatägda vattenområden i skärgården? Största delen av skärgårdens fiskevatten är samfällt ägda byavatten eller skiftade privata vatten. På vilket sätt avser man att kompensera nuvarande vattenägare för förlusten av lagvunna rättigheter baserade på en rättsordning som har sina rötter i 1300-talets bysamhällen?

Tankarna kring samordning med motsvarande planering i riket, ger klara indikationer på vilka politiska ambitioner som är vägledande för projektet: en smygsocialisering av skärgårdssamhällenas nyttjande- och ägostrukturer! Facit av motsvarade delreformer ser vi i fastlandssidans skärgårdar där nyttjanderätten till fiskresursen fördelats på allmänheten i form av fritt fiske för alla, medan ansvaret för fiskpopulationerna fortsatt ligger hos de gamla vattenägarna. Spåren förskräcker.

Vad gäller den allmänna andan i planeförslaget, framstår syftet klart: att skapa en ökad tillgänglighet för icke-skärgårdsbor med friluftsliv, båtsport och olika vattenaktiviteter som särintressen. Bevarandeintressena kring genuina natur- och vattenmiljöer i kombination med traditionsenliga bebyggelsemönster får stå tillbaka för olika former av teknisk exploatering.

Ännu finns områden i ytterskärgårdarna som undgått nya farledsdragningar och oplanerad fritidsbebyggelse. och som fungerar som andningshål för skärgårdsbor i en alltmer teknifierad och digitaliserad vardagsmiljö, och där de kan återuppleva sina förfäders vardagsslit i en lättsammare form i gamla jakt- och fiskestugor.

Dessa skärgårdsrefugier vore värda att bevaras i sin mest ursprungliga skepnad i en havsplan med fokus på de genuina värdena av mångformig natur till lands och i vattnen. Låt dem inte bli lekparker för urbana snabbkonsumenter.

JOHAN FRANZÉN
MATS MATTSSON
BERTIL SUNDBLOM
BERIT SUNDBLOM
BÄNÖ, FÖGLÖ